Riktlinjerna gäller hur man kan använda AI både i undervisning och forskning.

– Själva fuskfrågan är väldigt otydlig – vad är fusk? Jag brukar jämföra AI med att prata med en studiekompis, en lärare eller förälder. Var går gränsen? säger Peter Parnes som är en del av arbetsgruppen som tar fram riktlinjerna.

Så avgörs fusk

Man räknar med att ett första utkast av riktlinjerna ska vara klart i juni. I nuläget är det upp till varje enskild lärare att hantera AI och eventuellt fusk som pågår.

– Det verkar vara en stark positiv anda här att vi vill att studenterna ska använda AI-verktygen. Vi tror att det kan hjälpa till med lärandet om de används på rätt sätt, men det är en hårfin gräns mellan vad som är att använda och vad som är att fuska.

LTU har inte haft något officiellt disciplinärende än med koppling till AI-fusk, men enligt Peter Parnes förekommer det på de flesta lärosäten. Även studenten Tomke D'Souza berättar att hon känner till studenter som låter AI skriva hela rapporter åt dem.

AI som studieverktyg

Peter Parnes ser flera fördelar med att använda AI inom utbildningen. Han tar upp exemplet där en AI kan bli som en personlig assistent som följer med dig, kanske redan från förskolan.

– En AI som kan anpassa frågor och övningar utifrån till exempel hur du mår i dag och tidigare resultat, säger han.

Han menar också att lärare kan dra nytta av verktygen.

– Studenten lämnar in ett skriftligt arbete och direkt när de lämnar in har läraren en AI som kan ställa frågor till studenten och göra en bedömning om de verkligen förstått det de lämnat in.

Blir det inte risk att det bara är två AI-robotar som pratar med varandra?

– Jo, det är nidbilden – studenten är en AI och läraren är en AI medan människorna sitter och gör någonting annat.

I klippet berättar professorn om riktlinjerna och merarbetet det innebär.