2015 kom 160 000 asylsökande och Migrationsverket måste snabbt hitta många boenden. Man tecknade ett fyraårigt kontrakt med Pite havsbad, då mest känt som en av Nordens största turistanläggningar. Där skulle skapas ett ”integrationscenter” med utbildning, restauranger och uppemot 2 000 boendeplatser.
– När vi ingick kontraktet är jag övertygad om att bedömningarna var att det var ett bra och rationellt kontrakt, säger Magnus Önnestig på Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
– Sen så hände det en massa saker.
Behovet av platser minskade
Regeringens omsvängning om migrationspolitiken gjorde att antalet asylsökande dök, och därmed också behovet av boenden. Plötsligt var Pite havsbad en sämre affär. Andra kontrakt kunde avslutas med kort varsel, men inte detta. Och hyran var densamma oavsett antalet asylsökande som bodde där.
Trots att man flyttade asylsökande till Piteå så lyckades man aldrig utnyttja ens hälften av de 2 000 platserna. Internt har man räknat med en kapacitet på mellan 800 och 900 platser, men inte heller dessa har använts fullt ut. En rad månader har hundratals platser varit tomma – utan att kostnaden minskat.
Efter fyra år stängdes boendet i början av 2020. Något ”integrationscenter” blev det aldrig. Under de sista månaderna bodde inte en enda asylsökande på anläggningen.
Fakturerade mer än Bert Karlsson
Notan har också stigit mer än planerat, dels efter en kontroll som gjordes efter en SVT-granskning, dels efter ett momsbeslut från Skatteverket (se faktaruta).
– I efterhand kan man alltid säga att nej, det hade nog gått att önska att kontraktet varit formulerat på ett annat sätt, säger Magnus Önnestig.
Han tror inte att man skulle skriva ett liknande kontrakt i dag, men säger att det hade varit sämre att låta människor bo på gatan.
2019 blev Pite havsbad den boendeleverantör som kostade mest – över 85 miljoner. Totalkostnaden beskrevs 2016 som 240 miljoner, men landar över 350 miljoner.
Pite havsbad: ”Båda parter är vinnare”
SVT visade 2018 att kontraktet kan vara ogiltigt eftersom man – trots intyganden om motsatsen – inte skrivit det med anläggningens registrerade ägare. Myndighetens revisorer utredde uppgifterna men kom fram till att ingen anställd kunde ställas till svars för felen.
Pite havsbads ledning avböjer en intervju med SVT. ”Vi har följt det avtal vi har” skriver man.
För Piteå-Tidningen har dock Pite havsbads vd Kristofer Lundström låtit sig intervjuas. Han säger bland annat att det är upp till Migrationsverket hur man placerar personer, och kommenterar uttalandet om att avtalet skulle ha formulerats annorlunda:
– Vi tycker att det var ett väldigt bra avtal där båda parter är vinnare. Annars hade det här avtalet inte blivit av enligt min mening. Man ska minnas att det här gjordes i en helt annan tid. Människor hade ingenstans att bo och då erbjöd vi en liten del av de människor som kom till Sverige på flykt ett bra och respektabelt boende.
Vet du mer om denna affär eller annat vi borde granska? Kontakta SVT:s reporter.
Kostnaderna för asylboenden
SVT har tagit del av Migrationsverkets kostnader för asylboenden från och med 2010 till och med september 2020. Sammanlagt har boendena kostat 20 miljarder med en tydlig topp 2016 då man betalade drygt 7 miljarder. 2019 uppgick kostnaden till strax över 922 miljoner och fram till oktober 2020 drygt 491 miljoner.
Den leverantör som sammanlagt fakturerat mest är Bert Karlssons bolag Jokarjo, men 2019 toppade alltså Pite havsbad listan. Det året fakturerade Jokarjo samma år strax under 10 miljoner.
Migrationsverket har fått ta bitvis stora återställningskostnader för de asylboenden man lämnat. För Pite havsbads del beräknas dessa uppgå till 55 miljoner.
– Jag har aldrig hört de siffrorna förut, men vi för en dialog med Migrationsverket om återställning efter avflyttande. Det handlar om slitage och förstörelse. Än så länge har det inte betalats en krona, säger Kristofer Lundström, vd för Pite havsbad till Piteå-Tidningen.
Även andra kostnader har alltså ökat slutnotan de senaste åren. Bolaget fick ändrad moms efter ett beslut från Skatteverket, en kostnad på flera miljoner som fick betalas av Migrationsverket som enligt kontraktet var skyldiga att betala bolagets merkostnader.
En annan merkostnad beror alltså på SVT:s granskning, som visade att Migrationsverket – trots att man först påstod motsatsen – inte stämt av ersättningen för driftkostnader mot Pite havsbads verkliga kostnader. När avstämningen väl gjordes visade den att man betalat närmare 580 000 kronor för lite.
Samtidigt har Migrationsverket under 2020 avslutat hanteringen av en av de fakturor som ifrågasattes 2018 efter att SVT inlett granskningen av avtalet. Enligt myndighetens dokumentation fick Pite havsbad i slutänden släppa krav på drygt två miljoner för olika driftkostnader.
Migrationsverket har stegvis lämnat ett stort antal asylboenden de senaste åren. Hotell- och campinglösningar har avslutats till förmån för vanliga lägenheter.
Minskningen har tillfälligt pausats under coronapandemin – som både gjort det svårare att verkställa avvisningar och ökat behovet av reservboenden på grund av risken för smittoutbrott – men är nu åter igång enligt Magnus Önnestig på Migrationsverket.
Han uppger att man siktar på att minska antalet boenden från dagens 17-18 000 platser till cirka 10 000 om ett år.