Beslutet om en eventuell gruva i Kallak utanför Jokkmokk har i nio år präglats av stridigheter. I konflikten står gruvnäringen mot både rennäringen och miljörörelsen.
Aktivister har vid flera tillfällen samlats i området för att förhindra det brittiska bolaget Beowulf Minings önskan om att öppna en gruva. Samtidigt har ärendet prövats i flera olika myndigheter och instanser – men tillslut landade frågan på regeringens bord.
”Detta är ett historiskt beslut”
Och nu har regeringen sagt sitt: De godkänner gruvbolagets ansökan om bearbetningskoncession i Kallak. Det meddelade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff under tisdagen.
Regeringen har dock totalt 12 unika villkor (se samtliga i faktarutan nedan) för beslutet.
– Detta är ett historiskt beslut, i regel brukar den här typen av beslut ske utan villkor, men så blir det inte här – utan här är villkoren många och omfattande, säger näringsministern.
Villkoren syftar till att behålla berörda samebyar skadeslösa och att gruvans verksamhetsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt.
– Det har vi gjort för att så långt det är möjligt motverka en negativ påverkan på renskötseln utifrån statens övergripande ansvar att rennäringen ska fortleva. Anläggningsarbeten ska ske under perioden då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för renskötseln.
Får stå för flera kostnader
Gruvbolaget ska till exempel ersätta Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader vid renflytt, de kan behöva etablera skyddsstängsel för att minimera risken för olyckor med renar samt att bolaget ska återställa marken efter avslutad verksamhet.
Du pratar bland annat om att marken ska återställas, går det?
– Ja, det gör det. Jag har sett vid flera tillfällen de senaste åren. Det är naturligtvis svårt med gropen på 100 hektar av det 1300 hektar stora området. Men andra områden vet vi att man kan återföra och använda som renbete igen, säger Thorwaldsson till SVT Sápmi.
Regeringens besked ger gruvbolaget möjlighet att undersöka vidare om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att bryta malm i området. Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen.
Negativ påverkan på världsarv
Innan beslutet har bland annat Unesco uttalat sig om att en gruva i Kallak får en negativ påverkan på världsarvet Laponia och FN-experter har sagt att en gruva hotar rennäringen.
Gruvbolaget lovade även en miljard kronor extra i skatteintäkter på 25 år om de skulle få ett klartecken.
Hör näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) när han ger beskedet i videon ovan.
Javascript är avstängt
Unika villkor för beslutet
1. Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan med bilagor och kompletteringar samt vad bolaget i övrigt har åtagit sig i detta ärende.
2. Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden.
3. Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas.
4. Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas. Fastställande av ersättning och prövning av eventuella tvister om ersättning följer minerallagens bestämmelser.
5. Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.
6. Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet. Anläggningarna ska utformas för att möjliggöra säkra övergångar för renar genom eller förbi koncessionsområdet.
7. Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
8. Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1−7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln. Bergmästaren ska efter samrådet ta ställning till om det finns behov av ändrade villkor enligt 6 kap. 4 § minerallagen.
9. Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv.
10.Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring. En plan för efterbehandling ska utarbetas i samråd med berörda samebyar i ett tidigt skede av gruvverksamheten och uppdateras löpande.
11.Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor.
12.För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.
Källa: Regeringen