1) Äger samebyarna marken?
Nej. Detta har Girjas sameby heller aldrig gjort gällande i det här målet. Det fastslogs också i det så kallade Skattefjällsmålet 1981 att det är staten som äger marken.
2) Är det inte alltid markägaren som också har jakträttigheterna?
Normalt är det så. Men när det gäller samernas unika rätt till renskötsel ingår också rätten för alla medlemmar i samebyn att jaga och fiska på samebyns område. Så långt är alla överens. Frågan är om samebyn ensam äger rättigheterna, eller om staten också har rättigheter. Det leder fram till kärnfrågan om vem som ska ha rätten att administrera jakten och fisket.
3) Varför pratar man så mycket om historiska förhållanden i rättegångarna?
Samebyn vill bevisa att rättigheterna till jakt och fiske vilar på urminnes hävd, det vill säga att man utan konkurrens från andra och med statens goda minne har använt marken under väldigt lång tid, och dessutom betalat skatt för det. Enligt samebyns jurister ger det rättigheter till jakt och fiske av ”privatsrättsligt karaktär”.
4) Varför är det så komplicerat att en rättsprocess ska behöva ta tio år?
Det är just för att så många historiska skeenden kan förstås på så olika sätt. Var det tänkt att samerna skulle fungera som ägare till marken när de betalade skatt för inkomsterna? Var det tänkt att samebyarna själva skulle sköta upplåtelsen av jakträtten när de blev bättre organiserade? Var länsstyrelserna bara tänkta att fungera som samebyarnas ombud? Det är bara exempel på omtvistade frågeställningar.
5) Var kommer den fria småviltsjakten in i bilden?
Innan den infördes 1993 tillfrågades samebyarna av länsstyrelsen om hur småviltsjakten skulle gå till. Man upplät betydligt mindre områden och man kunde prioritera ortsbefolkningens möjligheter på de områdena. Från 1993 öppnade man i princip all statlig mark ovan odlingsgränsen för alla svenska jägare, och från 2007 även jägare från övriga EU. Samebyarna såg allt detta som en kränkning av deras rättigheter, vilket ledde fram till att Girjas valdes ut att driva en rättslig process som ett pilotfall.
6) Kan inte bara politikerna bestämma hur det ska vara?
Man kan säga att politikerna har försökt, bland annat genom att tillsätta flera utredningar under 2000-talet. Men utredningarnas förslag har uppenbarligen inte varit politiskt möjliga att genomföra. Det har även under rättegångarna anförts att detta egentligen borde vara en politiskt fråga.
7) Vad händer om samebyn vinner?
Det skulle sätta press på politikerna att ge samma rättigheter till samebyar i fjällområdet eftersom det här drivs som ett pilotfall. Men målet för Girjas är inte att gå tillbaka till det system som var före 1993. Tanken är att samebyn själv ska hantera upplåtelsen av jakten och inte länsstyrelsen. Enligt samebyn finns ännu ingen konkret plan för hur det ska se ut i praktiken, mer än man har utlovat ett system som även ska vara bättre för övriga lokala jägare.
8) Vad händer om staten vinner?
Då fortsätter man enligt dagens system och samebyn får betala rättegångskostnader på någonstans mellan 20-30 miljoner kronor.
9) Finns det någon väg däremellan?
Ja, hovrätten gav samebyn rätt i att man har en större jakträtt än staten och att staten inte har rätt att upplåta jakten. Det kan ses som en principiell seger för samebyn. Men den slog också fast att dagens system inte strider mot lagen, vilket lämnar många frågetecken till myndigheterna, ifall den domen fastställs i Högsta domstolen.