I oktober 2020 kom dåvarande ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) till rymdbasen Esrange. Hon aviserade en satsning på ytterligare 90 miljoner kronor under tre år som skulle säkra infrastrukturen för uppskjutningar av större raketer som kunde ta ut mindre satelliter i omloppsbana.

Pengarna redan i omlopp

Totalt har det kommit in 150 statliga miljoner till satsningen och ägaren till rymdbasen statliga SSC har själva ordnat finansiering på lika mycket.

Men pengarna räcker inte.

Det är bakgrunden till att Kiruna kommun utreder möjligheterna att låna ut pengar.

Branden blev dyr

Finansieringen har inte varit tillräcklig från början och dessutom har det tillstött saker under resan. Branden på Esrange för två år sedan blev dyr att återställa och på byggena av ramper och annan infrastruktur har det blivit kostnadsökningar på mellan 20-30 procent.

– Vi måste hitta finansiella lösningar och vi jobbar på bred front, säger Lennart Poromaa.

Det finns problem med detta. Som statligt bolag och dessutom ägare av skyddsobjekt kan SSC inte ta in riskkapital. Detta trots att satellituppskjutningar till stor del är en kommersiell satsning som är tänkt att betala sig när kunderna strömmar till.

Större raketer efterfrågas

Nu är det också en större typ av bärraketer som efterfrågas av marknaden.

– När vi pratade tidigare handlade det om raketer som bar satelliter som väger upp till 150 kilo. Nu vill marknaden ha upp nästan tio gånger tyngre satelliter från Esrange, säger Lennart Poromaa.

Hans prognos är att man ska vara redo att skjuta upp mindre satelliter mot slutet av det här året och större satelliter i mitten av 2023. Men det bygger på att man inte måste stoppa byggena på grund av pengabrist.