– Vi tycker det är okej att betala mycket banavgifter, om det bidrar till att öka kapaciteten på Malmbanan, säger Linda Bjurholt, logistikchef LKAB.
Bakgrunden är att regeringen i sin infrastrukturproposition pekat på att det kan bli nya finansieringslösningar av Malmbanan, exempelvis med hjälp av privata aktörer.
– Vi tycker att det är bra att det kommer olika typer av förslag på bordet som vi får ta ställning till säger Linda Bjurholt.
Stora investeringar
Förslaget om ett statligt bolag grundar sig på Malmbanans strategiska betydelse för både försörjningsberedskap och nationell säkerhet.
Ett helägt bolag skulle, enligt rapporten, ge förutsättningar för att säkra långsiktigt underhåll och investeringar i järnvägen, samtidigt som det möjliggör ett framtida nordiskt samägande med aktörer från Sverige, Norge och Finland.
Rapporten uppskattar att utvecklingsstrategierna för järnvägsnätet i norra och mellersta Sverige kräver investeringar på totalt 130 miljarder kronor
Rapportens rekommendationer i korthet:
- Näringslivet bör inte belastas med finansiering av statlig infrastruktur utöver brukaravgifter (exempelvis banavgifter) och skatter.
- Malmbanan föreslås drivas av ett statligt helägt bolag, likt SVEDAB. ”Malmbanan AB” skulle även ansvara för underhåll av banan, för att möta de särskilda krav på bärighet som finns samt för att skapa synergier mellan utbyggnad till dubbelspår och löpande underhåll.
- Utbyggnaden av Malmbanan och andra järnvägsstråk bör i första hand finansieras genom höjda statliga anslag och, i andra hand, genom statlig utlåning. Samtidigt bör EU-finansieringen maximeras.
- Källa: SWECO