2020 bildades Sannings-och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. De skulle samla och dokumentera berättelser om övergrepp mot minoritetsgrupperna genom fysiska möten, men på grund av pandemin har de fått övergå till att gräva i olika arkiv.
Elisabeth Fura, kommissionens ordförande och människorättsjurist, berättar att de hittat tidigare okända brev som skickats mellan olika skolor i Norrbotten och det rasbiologiska institutet i Uppsala. Många av breven skickades så sent som på 50-talet. Kommissionen har funnit korrespondens mellan Statens rasbiologiska institut i Uppsala och skolor i Tornedalen daterad så sent som på 1950-talet. Vem som initierat kontakten är det ännu för tidigt att uttala sig om.
Institutets representanter svarar i breven ja och erbjuder i vissa fall att skicka fotografer till skolorna.
Skulle upphört på 30-talet
Den rasbiologiska forskningen i Uppsala skulle ha upphört 1935 då inriktningen ändrades till att forska i ärftlighetsfrågor.
– Det förvånansvärda är att det skett så sent som på 1950 talet. Vi vet inte omfattningen ännu men vi vet att det är flera skolor från flera norrbottniska kommuner som varit i kontakt med institutet, berättar Elisabet Fura.
Tornedalska gravar plundrades
Det har tidigare varit belagt att samiska gravar har plundrats på kranier för vetenskapliga ändamål. Sannings- och försoningskommissionen har nu hittat indikationer på att även tornedalska gravar har plundrats.
Arkeologen Carl-Gösta Ojala vid Uppsala universitet nämner utgrävningar under Jukkasjärvi kyrka 1907 som exempel. Då mätte man skallar som låg begravda under kyrkgolvet. Många av dem var sannolikt tornedalingar.
– Jag tror absolut att även tornedalska gravar plundrats. Hittills har forskningen bara tittat på hur samers kvarlevor har utnyttjats i forskningssyften. Men det finns stora luckor i kunskaper om Tornedalen, säger han.
Om tornedalingar
Tornedalingar är en nationell minoritet i Sverige och språket meänkieli är sedan 1999 ett officiellt minoritetsspråk. Tornedalingar bor främst i de kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare.
Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet. Även en del utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att vara tornedaling.
Källa: minoritet.se