Vitådalen med sina 900 invånare ser till hösten ut att bli av med både skola och förskola. Förskolan ligger i största by Jämtön, som just nu genomgår en generationsväxling.
Bland de nyinflyttade barnfamiljerna i byn finns Martin Ahlström och hans familj. Martin arbetspendlar till Kalix. Ska han i framtiden skjutsa dottern till förskola i Råneå så innebär det en omväg på tre mil tur och retur.
– Det kommer att försvåra livspusslet och bli mycket mer bilkörning, säger Martin Ahlström.
Drar undan mattan
Martin är en av dem som jobbar för att Vitådalen ska få behålla skola och förskola. Det gör även grannen Nina Ivaska:
– Jag tycker att man drar undan mattan under fötterna på oss. Jag känner att det här är en större fråga än en skolfråga. Det handlar om landsbygdens framtid, säger Nina Ivaska som driver egen hästgård och har barn som går i Vitåskkolan.
– Jag tror att om man lägger ner skola och förskola kommer vi så småningom att få en spökstad här. Man har ju sett vad som hänt i andra byar när man dragit undan samhällsservicen. Vi kommer inte att få någon inflyttning, säger Nina Ivaska.
Nu kraftsamlar byn
Sedan sparförslaget presenterades för drygt en vecka sedan har byarna mobiliserat och det hålls möten varje kväll.
– Första dagarna var det chock, besvikelse och ilska som rådde men sen har byn kraftsamlat. Ganska snabbt så mobiliserade vi för att skapa opinion och informera politikerna om att det här är en landsbygdsfråga, inte bara en skolfråga, säger Martin Ahlström.
De föreslagna skolnedläggningarna ingår i ett sparbeting på 29 miljoner kronor på skolan i år. De styrande politikerna framhåller att man på det här sättet väljer att dra in på lokaler och lokalkostnader, istället för att dra ned på personal.
– Det är ju bra att man lovar att inte dra ner på personalen i skolan och jag vill inte väga det mot den nedläggningen, säger Martin Ahlström.
– Förutsättningarna för en levande landsbygd måste ju vara att människor kan bo och verka här. Då är ju skola och barnomsorg så otroligt grundläggande. Om man måste spara så sparar man ju inte på det grundläggande, utan man sparar på lyxen. Det måste finnas annat att spara på, säger Nina Ivaska.