Under onsdagens presskonferens i Luleå samlades Anders Sundström, styrelseordförande i det nybildade bolaget Kaunis Iron, Per-Erik Lindvall, styrelseledamot, samt Åsa Allan gruvchef.
– Vi har fått ihop 540 miljoner kronor från investerare. Kärnan av dem är tidigare intressenter och de flesta från Stockholm och Göterborg, säger Anders Sundström.
Han uppger att de nu behöver nio månaders förberedelser för att komma igång. Det behövs också kompletteras med maskiner. Uppstarten till sommaren 2018.
I inledningsskedet kommer gruvbolaget anställa 30 till 40 personer. Resten av driften ska skötas av entreprenörer. Tidigare har det uppgivits att mellan 300 och 350 personer kommer sysselsättas i gruvan.
Transporterna kommer gå samma väg som tidigare, det vill säga med lastbil och sedan på tåg till Narvik.
Bolaget har fått köpa gruvan från konkursförvaltaren för 100 miljoner kronor.
– Givetvis är också den tidigare konkursen starkt bidragande till den gynnsamma ekvationen. Att vara skuldfri från start ger goda förutsättningar att driva verksamheten lönsamt, säger Anders Sundström.
Han uppger att optimismen runt gruvprojektet är stort bland investerarena, detta trots den omfattande konkursen i Northland.
– Responsen har varit fantastisk. På kort tid har vi fått in drygt en halv miljard kronor till Kaunis Iron. Det ger oss en trygg grund att starta från. Även om vi vet exakt vilken produkt vi har och hur mycket vi kan producera så kan vi inte styra över världsmarknadspriset på järnmalm. Det är den enda osäkerhetsfaktorn i allt detta. Men vi är mycket optimistiska, säger Anders Sundström.
Det har framförts kritik mot gruvans miljöpåverkan, bland annat på grundvattennivån som sjunkit kraftigt.
– Ja, gruvdrift har miljöpåverkan, så är det givetvis. Det måste alltid vägas in när man gör en helhetsbedömning, men det finns också starka skäl till varför det är värt det. Behovet av stål, arbetstillfällen och en levande landsbygd väger tungt i den andra vågskålen. Idag är det ett måste och en självklarhet att titta på alla hållbarhetsaspekter, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Även om vi måste respektera varandras roller vill vi vara en aktiv del i Pajalas samhällsbygge, säger Åsa Allan.