Hjälmaren mår dåligt. Och som vi tidigare har berättat tror man att en stor del av problemet beror på att sjön övergöder sig själv. Vad man ska göra åt det vet man ännu inte, däremot vet man med säkerhet att lantbruket står för en betydande del av den yttre påverkan – hela 60 procent.
– All växtodling innebär ju att man rör om i jorden och då finns det alltid risk för kväveurlakning. Det är en naturlig process att kväve och fosfor urlakar ur jorden, men det gäller att minska den urlakningen så mycket som möjligt.
Och det gör Håkan. Bland annat arbetar han med att optimera gödselanvändandet så att överflödig växtnäring inte hamnar i vattendragen. Han använder även en speciell kalk som binder fosfor – som annars bidrar till övergödning. Och det är bara ett fåtal exempel på vad han gör för att minska sitt lantbruks negativa påverkan.
Enskilda avlopp en bov
Men det är inte bara lantbruket som bidrar till övergödningen. Bara tio procent av Sveriges hushåll har enskilda avlopp, men de släpper ut lika mycket övergödande ämnen som avlopp som är kopplade till kommunala reningsverk.
Rolf Landbergsson bor ungefär två kilometer från Hjälmaren, och hans gamla trekammarbrunn gick ut i ett dike som i sin tur rinner ut i Hjälmaren.
– Nu har jag bytt till en plasttank som fungerar precis som en trekammarbrunn, säger han.
Blev det kostsamt?
– Det kan ju kosta allt mellan 50- och 150 000 kronor, men jag klarade mig under 100 000.
Det handlar om pengar
Det är olagligt att låta avloppsvattnet rinna ut i vattendrag, men eftersom det handlar om så mycket pengar drar sig många för att byta ut sina avlopp. Kommunerna inventerar för att se till så att fler kommer till skott, men det går för långsamt – och fortfarande bidrar de enskilda avloppen till en mycket sjuk Hjälmare.
– Har man enskilt avlopp och har fått ett föreläggande så ska man tänka på att det är ett väldigt viktigt bidrag för att minska belastningen och minska övergödningen av Hjälmaren, säger Ernst Witter, länsstyrelsen i Örebro.
Stora insatser måste till för att Hjälmaren ska uppnå god status enligt EU:s vattendirektiv, och enligt Ernst Witter är det inte troligt att man klarar EU:s deadline på år 2027, trots att man har fått uppskov två gånger.
Kanske kommer en lösning att vara konstgjorda öar i Hjälmaren, kanske kommer man använda sig av kemisk fällning. Kanske kommer man hitta ett sätt att muddra en så stor sjö som Hjälmaren är, kanske hittar man någon annan lösning. Men det råder inga tvivel om att Hjälmaren med sin annalkande bottendöd behöver vård. Och det väldigt snart.