Blomsterlupinen kom till Sverige som trädgårdsväxt från Nordamerika. I slutet av 1800-talet spred sig blomman vilt i naturen och sedan dess finns den över stora delar av landet.
Den är dock inte ofarlig. Växten i sig är giftig och kan orsaka magont och kräkningar för människor, och bland annat fosterskador och leverskador hos vissa djur. Den utgör även ett hot mot den biologiska mångfalden och tar ofta över de områden där den växer.
Ska inte komposteras
Den senaste tiden har Naturskyddsföreningen i Örebro län anordnat tillfällen där man gemensamt rensat och grävt bort lupiner för att minska spridningen.
– Man kan plocka med sig dem hem och sätta i en vas. Men när de väl har vissnat är det viktigt att man slänger dem i de vanliga brännbara hushållssoporna och inte på komposten, säger Kerstin Hellberg, ordförande i Naturskyddsföreningens Örebrokrets.
Den ideella föreningen Fältbiologerna har även utsett 6 juni till Stora lupinbekämpardagen och uppmanar gemene man att bidra till att blomsterlupinens spridning minskar.
Vad kan jag göra?
Fältbiologerna har gjort en lista på vad man kan göra för att bidra.
Nivå 0 – MINIMUM. Bidra inte till spridningen av blomsterlupinen. Så inte blomsterlupiner i din trädgård eller någon annanstans.
Nivå 1. Plocka blomsterlupiner. Gör en vacker bukett men släng dem sedan på rätt sätt, d.v.s. skicka dem till brännbart på tippen, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.
Nivå 2. Plocka fram lien och slå blomsterlupiner. Skicka sedan resterna till brännbart på tippen.
Nivå 3. Gräv upp blomsterlupiner. Samla ihop rötterna och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.
Nivå 4. – HARDCORE. Slå med lie flera gånger i sommar, och nästa!
Källa: Fältbiologerna