Elva personer har dött i samband med en skottlossning vid Campus Risbergska i Örebro. Följ SVT:s liverapportering.
Elva personer har dött i samband med en skottlossning vid Campus Risbergska i Örebro. Följ SVT:s liverapportering.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uttalar sig efter dådet.
- Det här är en sorgens dag för Örebro, för hela vårt land, säger hon.
Hör hela intervjun ovan.
Fem personer vårdas fortfarande på Universitetssjukhuset Örebro, varav två får vård på intensiven.
Tre kvinnor, alla över 18 år, inkom med skottskador och har opererats. För två av kvinnorna är läget allvarligt men stabilt, för den tredje stabilt.
Två män, båda över 18 år, inkom med skottskador och har opererats. För dem är tillståndet stabilt.
Ytterligare en kvinna, över 18 år, som har vårdats för lindriga skador har blivit utskriven i dag.
På en pressträff under fredagsförmiddagen presenterade Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho flera förslag för skärpt vapenkontroll.
Carvalho vill bland annat att alla befintliga vapenlicenser ska granskas skyndsamt. De vill även att systemet för nya licenser ska skärpas, till exempel genom att korsköra register med andra myndigheter.
– Utifrån de uppgifter som nu framkommit om den misstänkte gärningsmannen är det uppenbart att kontrollen över vem som kan och får äga dödliga vapen i Sverige är för dålig, säger Teresa Carvalho.
Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att gå vidare med ett antal förslag till skärpta vapenlagar. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Regeringen vill bland annat lagstifta hur lämplighetsprövning inför vapentillstånd sker samt att hälso- och sjukvården får ett tydligare uppdrag att anmäla personer som inte är lämpliga för vapeninnehav.
Ett annat förslag är att tillgång till halvautomatiska vapen som AR-15 återgen ska begränsas.
Regeringskansliet har sedan i maj förra året arbetat med att ta fram lagförslag som bygger på slutsatserna i utredningen "En ändamålsenlig vapenlagstiftning" som lämnades över 2022.
Polisen har fått kritik för att de inte öppnade eld mot gärningsmannen. Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult tycker det är för tidigt att dra några slutsatser.
– I en rökig miljö kan du inte börja skjuta hejvilt, för du vet ju inte om det är gärningsmannen eller om det det är andra du träffar, säger Fredrik Sjöshult i Morgonstudion.
– Jag tycker inte att man kan säga att det var fel att polisen inte sköt, för vi vet inte exakt hur det såg ut där.
Det kommer att dröja innan polisen kan ge hela bilden av vad som hände i Örebro, säger advokat Johan Eriksson som har lång erfarenhet av stora brottmål, bland annat terrordådet på Drottninggatan 2017.
- Blir det fel så sitter vi här om ett år och spekulerar i varför det blev så, säger han i Morgonstudion.
Ett mord tar i vanliga fall ett år att utreda.
- Nu talar vi om stort antal döda personer, en teknisk utredning på en enorm brottsplats, jättemånga som måste förhöras. Det är extremt mycket material att hantera, säger Johan Eriksson.
En av de saker som förundersökningen behöver klarlägga först är att det inte finns någon medgärningsman.
Att masskjutningen i Örebro inte kallas för terrorbrott beror på att polisen fortsatt inte har motivbilden klar, säger Sofia Yohannes, kriminalreporter på SVT.
– Man försöker inte hålla tillbaka på information, utan man berättar att man hittills inte har hittat något, säger Sofia Yohannes i Morgonstudion.
Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult säger att för mycket information om gärningsmannen och händelser på platsen riskerar att påverka resterande vittnesmål.
– Om polisen säger att "det här har sagts på platsen" då kommer också alla andra vittnen säga att det här har sagts och då förstör man ju vittnesmålen, säger Fredrik Sjöshult.
Idag väntas identifieringen de döda från masskjutningen i Örebro bli klar och anhöriga bli underrättade.
– För dem är så klart varje minut av den här ovissheten oerhört plågsam, säger SVT:s reporter Hedda Berglund till Morgonstudion.
Under torsdagskvällen hölls även en minnesstund i en moské. SVT:s reporter Hedda Berglund säger att många hon mött beskriver en frustration över att beskedet om identifiering har dröjt.
- Ingen vill ju tro på att någon man håller kär är död innan det är hundra procent bekräftat, så att vara i det här limbot är ju självklart oerhört plågsamt för dem.
SFI-läraren Birgitta Löwencrantz och hennes elever hade övat på hur de skulle agera vid en skolskjutning för bara tre veckor sedan. Med övningen i färskt minne tog de snabbt skydd när de fick höra att det pågick en skjutning på campus Risberska.
– Jag låste dörren och direkt började mina elever agera. Någon ställde en bänk framför dörren och jag ställde upp en stol. Sen hängde vi upp kläder i fönstren för att dölja oss, berättar Birgitta Löwencrantz.
I Finland har man betydligt högre krav för att få vapenlicens jämfört med Sverige.
Detta efter att landet skakades av två skolskjutningar år 2007 och 2008, där åtta respektive tio personer sköts ihjäl.
I dag måste den som vill skaffa vapenlicens i Finland till exempel ha ett utlåtande från en läkare som intygar att man inte har någon psykisk sjukdom som gör att man kan vara till fara för sig själv eller för andra.
Hör SVT:s Finlandskorrespondent Liselott Lindström berätta om de olika kraven i klippet.
Narkossjuksköterskan Erik Brehmer, som var med och ledde sjukvårdsarbetet vid skolan i Örebro på tisdagen, berättar att ambulanspersonalen övar inför kritiska händelser som dessa.
– Jag tycker att vi har gjort en fantastiskt bra insats här, där vi visar upp att vår samverkansarena och traumacentrum Örebro fungerar på ett utmärkt sätt, säger han till SVT Nyheter.
Se mer av Brehmer i klippet.