Till vänster: Slottet på Boo, i södra Närke. Till Höger: Carl-Fredrik Hamilton, vd Boo egendom iklädd en brun täckjacka.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag är säker på att en förlängning är det som gagnar godset bäst”, säger Carl-Fredrik Hamilton i dokumentären Arvet och den acceptabla orättvisan. Så ser livet ut i ett av Sveriges sista fideikommiss. Foto: SVT/Arvet och den acceptabla orättvisan

Godset Boo i södra Närke ärvs enbart av män: ”Vill inte vara den sista”

Uppdaterad
Publicerad

Familjen Hamilton har förvaltat ett adligt gods i snart 300 år genom en speciell successionsordning, ett så kallat fideikommiss. De är en av de sista familjerna i Sverige som följer arvsreglerna där bara män får ärva.

– Man ärver någonting som är till för att bevaras och putsas upp till nästa generation, säger Carl-Fredrik Hamilton, nästa person i arvsföljden.

Slottet och 15 000 hektar mark på Boo egendom i södra Närke har gått i arv från far till äldsta son i snart tolv generationer. Det är i dag en av Sveriges största privatägda egendomar.

Godset är ett fideikommiss, vilket betyder att de allmänna arvsreglerna inte gäller. I ett adligt gåvobrev från 1737 bestämdes att slottet med ägor inte får säljas i sin helhet, utan för all framtid ska gå i arv från just far till äldsta son. Man ville bland annat försäkra sig om att ägorna inte styckas upp i flera mindre delar.

– Det gäller att hitta vägar för att lösa det ändå inom familjen. Om en av döttrarna verkligen vill skulle jag göra allt i min makt för att det styrdes om till det, säger arvtagaren Carl-Fredrik Hamilton i i SVT-dokumentären ”Arvet och den acceptabla orättvisan”.

Hoppas på förlängning från regeringen

1963 antog riksdagen lagen om avveckling av fideikommiss. Det innebär att alla fideikommiss som finns kvar ska upphöra när inne­havaren avlider. I dag finns bara nio stycken kvar.

Regeringen kan dock göra undantag om egendomen har synnerligt kulturhistoriskt värde eller om det finns andra särskilda skäl.

– Jag är säker på att en förlängning är det som gagnar godset bäst, säger Carl-Fredrik Hamilton.

Det sista ärendet som prövades för förlängning var Fullerö säteri utanför Västerås 2021, som då fick avslag. Familjen Hamilton har inte ansökt om förlängning än, utan planerar att fatta det beslutet när nuvarande fideikommissarie avlider.

”Sannolikt borta om 10-20 år”

Historikern Martin Dackling leder ett forskningsprojekt om fideikommiss och beskriver en paradox i det svenska systemet: Att vi dels vill vara ett jämställt land men samtidigt är det enda landet i Europa där fideikommiss med bara manliga arvtagare lever kvar.

– Det finns en ojämlikhet i grunden, det är en egen successionsordning.

Baserat på formuleringarna i det senaste avslaget om förlängning tror han att fideikommiss snart kommer att vara ett minne blott.

– Sannolikt kommer vi se en total avveckling de kommande 10-20 åren. Det är min spaning, säger Martin Dackling.

Se hela dokumentären Arvet och den acceptabla orättvisan på SVT Play, eller torsdag den 23 mars klockan 20:00 i SVT2.

Fakta fideikommiss

Ett fideikommiss är en egendom som går i arv enligt en speciell ordning.

De flesta fideikommiss inrättades på 1700-talet för att se till att fastigheter inte delades upp när de gick i arv från generation till generation utan fördes vidare i samma skick, vanligtvis genom att egendomen gick i arv från fadern till den äldste sonen.

Ägaren till ett fideikommiss kan inte sälja eller testamentera bort det, men har rätt att bruka och ta del av avkastning från det.

Idag är det i Sverige inte möjligt att testamentera egendom på det här sättet längre.

1963 klubbades avvecklingslagen, som innebär att ett fideikommiss avvecklas när innehavaren avlider. Den äldste sonen ärver då hälften av egendomen i det första ledet, och den andra hälften fördelas enligt allmänna arvsrättens principer bland resterande arvtagare.

Källa: Kammarkollegiet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.