Ljusnarsbergs kommun i norra Örebro län, en kommun med det anrika gamla gruvsamhället Kopparberg som centralort. När man på 1600-talet upptäckte kopparfyndigheter i området kring Kopparberg gick startskottet för en utveckling som skulle pågå i många hundra år.

Kommunen växte och växte tills man på 1960-talet kunde stoltsera med ett livskraftigt invånarantal på uppåt 8000 personer. Sedan hände något.

”Tappat nästan hälften”

Ljusnarsbergs kommun anno 2014 är inte längre vad det en gång var.

– Vi har tappat nästan hälften av vår befolkning sedan 1960-talet. Det behövs ju en viss kritisk massa människor för att samhället ska kunna fungera, berättar kommunalrådet Ewa-Leena Johansson (S).

Den kritiska massan med människor blir dock allt mindre i Ljusnarsbergs kommun. Siffror från statistiska centralbyrån visar en dyster bild som blir allt värre. Förlänger man kurvan över befolkningsstatistiken in i framtiden, ser det ut som att Ljusnarsberg som kommun, ör dödsdömt.

– Prognosen säger att vi inte längre kommer finnas kvar som kommun år 2070, säger Ewa-Leena Johansson vemodigt.

Bakgrunden till den rådande avfolkningen är enligt Erik Westholm, professor i kulturgeografi, urbaniseringen av samhället.

– Vi har en storstadstillväxt av guds nåde kan man säga, det gör att man får en minskade och åldrande befolkning i många av de mindre kommunerna. Tittar man på gamla brukssamhällen kan man se decennier av stor utflyttning av framförallt unga.

Unga flyttar

Trenden sätter effektivt käppar i hjulen för möjligheten till en levande småkommun. Unga flyttar in mot städerna, arbetsgivarna kan inte hitta arbetskraft och flyttar in mot de större städerna, färre jobb får fler att söka sig mot det urbana, butiker stänger för att det inte finns tillräckligt med kunder och delar av kommunservicen försvinner.

Den onda spiralen går sin gång och kvar blir en allt äldre befolkning där antalet krymper – och det får konsekvenser.

– Vi måste planera och dimensionera för en annan äldreomsorg i framtiden och avfolkningen gör att våra intäkter blir allt mindre. Då måste vi jobba mer med anpassningar av vår verksamhet, säger Ewa-Leena Johansson.

Och fortsätter:

– Men det är också viktigt att veta att så här ser trenden det ut i hela landet, vi är inte ensamma om det här, man måste ta utvecklingen med jämnmod och kanske börja hjälpas åt mellan kommungränserna.

”Inte lätt att vända”

Enligt Erik Westholm är lösningen på avfolkningsproblematiken inte att försöka vända trenden eller att få invånarna att stanna kvar.

– En sådan här trend är inte lätt att vända med politik, det är mer fruktbart att titta på vad man har, vilka kvaliteter man har som kommun, vilka som faktiskt flyttar in och fokusera på dem istället för de som flyttar ut.

Det var lite så Ljusnarsbergs kommun gjorde för ett par år sedan när man satsade på att locka till sig Holländare. Representanter från kommunen åkte ner till det trångbodda Holland på olika migrationsmässor för att visa upp vad Ljusnarsbergs kommun kunde erbjuda.

– Vi upptäckte att Holländarna verkligen ville bo på landsbygden så projektet gav väldigt bra utdelning på en gång. Nu har vi väldigt många holländare som har utvandrat till oss, säger Ewa-Leena Johansson.

Befolkningsutvecklingen i Surahammars kommun ser likadan ut som i Ljusnarsberg, även om avfolkningstakten är långsammare. Sedan glansdagarna på 1970-talet har kommunen förlorat tusentals invånare – och det märks.

Svårt få ihop lag

– Där man förr hade fem klasser i en ålderskull i skolan har man nu kanske bara tre klasser. Det ser likadant ut bland föreningarna då många har svårt att få ihop exempelvis ett lag. Det känns riktigt tråkigt då man vill att ens hembygd ska blomstra, berättar Urban Dimberg, fritidsledare i Surahammar.

En titt över torget i kommunens centralort Surahammar vittnar om avfolkningen. Där det en gång fanns butiker ekar lokalerna tomma, i skyltfönstren hänger gammalt kablage istället för kläder.

– Det var mer liv här förr, konstaterar kommunalrådet Britt-Inger Fröberg (S).

För att få kommunen att åter blomstra, har man enligt Britt-Inger Fröberg en utvecklingsgrupp där invånare, fastighetsägare och företagare arbetar fram förslag som ska göra kommunen mer attraktiv.

Inte genomfört förslagen

Men hittills har man inte genomfört något av förslagen.

– Inget är genomfört men vi har ett förslag där man bland annat ska öppna upp just torget för trafik så som det var en gång i tiden, säger Britt-Inger Fröberg.

Trots att siffrorna från statistiska centralbyrån talar sitt tydliga språk – ser kommunalrådet ändå positivt på framtiden.

– Vi är en attraktiv kommun, det kommer att flytta folk både in och ut men vi kommer att överleva.