Johan, som vi kallar honom här, blev mobbad i skolan. Diagnosen atypisk autism fick han i tonåren efter att ha slutenvårdats inom psykiatrin för en depression. Han blev klar med gymnasiet först vid 21 års ålder, men intellektet var det inget fel på, konstaterar Staffan:
– Han var mycket djupsinnig och intelligent, smartare än de flesta.
Johan tyckte att det var roligt med bilder, film och datorn. Det var interaktionen med andra mä
nniskor som var jobbig för honom, berättar Staffan.
Vård och trygghet i försörjningen
Sociala möten utlöste hjärtklappning, oro och svettningar och att lämna hemmet krävde förberedelser. Johan arbetstränar men till slut rekommenderar Arbetsförmedlingen att han ska få vård och trygghet i försörjningen. De bedömer att Johan för överskådlig tid saknar aktivitetsförmåga som i någon omfattning kan omsättas till arbetsförmåga.
SVT Örebro har gått igenom all dokumentation vi haft tillgång till, i Johans fall. När Försäkringskassan i juli 2019 nekar Johan sjukpenning har han fått ersättning i någon form i över 10 år på grund av autismdiagnosen. Han har aldrig haft ett jobb. Men nu anser Försäkringskassan istället att han kan börja arbeta heltid.
– Han förstod aldrig den vändningen och det beslutet. Världen rasade för honom. En tryggad försörjning gjorde livet bra utifrån hans förutsättningar, säger Staffan.
Klarade att sortera brev
Innan avslaget utreds Johans arbetsförmåga. Hans förmåga att hantera stress och andra psykologiska krav anses mycket begränsad, och läkaren förordar fortsatt sjukskrivning. En specialist i psykiatri resonerar om ”eventuell arbetsträning”.
Men Försäkringskassan lägger mest vikt vid ett fysiskt test, där Johan får lyfta och flytta en postlåda och sortera in försändelser i postfack. Han klarar testet och i avslagsbeslutet står att ”det inte finns någon medicinsk motivering till varför du inte skulle klara av ett arbete med en strukturerad arbetsordning som inte ställer krav på social interaktion”.
Försäkringskassan uttalar sig inte
Försäkringskassan svarar inte på frågor om Johans ärende. Men skriver i en kommentar att ”Varje självmord är en tragedi och faktorerna bakom är oftast många och komplexa. På grund av sekretess kan vi inte uttala oss i det enskilda fallet men självklart är det viktigt att den som behöver stöd och hjälp ska få det, till exempel när någon länge haft en ersättning som sedan dras in”.
Johan överklagade beslutet till flera instanser. I december ifjol beslutade Kammarrätten i Göteborg att inte ta upp ärendet. I januari tog han sitt liv. I april skulle han ha fyllt 36 år.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner. Var inte rädd för att be om hjälp!
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se, alla dagar, dygnet runt. Eller ring på telefon 90101.
Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt. Alla dagar 14.00-21.00.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80. Alla dagar klockan 21.00-06.00.
Jourhavande präst nås via 112. Alla dagar klockan 21.00-06.00.
SPES – Riksförbundet för SuicidPrevention och EfterlevandesStöd 020-18 18 00. Alla kvällar 19-22.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Autismspektrumtillstånd (ASD)
Det är vanligt att personer med ASD är överkänsliga eller underkänsliga för sinnesuttryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring.
Symptomen och graden av symptom varierar men typiska egenskaper hos personer med diagnosen kan vara:
– Svårigheter i kontakten med andra människor
– Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
– Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
– Bristande motorik
– Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
– Säregna eller ovanliga sinnesuttryck.
Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom som ångest, ångestattacker, depressioner eller fobier.
ASD innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.
Källa: riksförbundet Attention