– Alla behöver äta och jag tror att jordbruket kommer få en renässans, säger Anders Wästfelt, universitetslektor vid geografiska institutionen vid Stockholms universitet.
Han har forskat på hur det svenska jordbruket har förändrats genom åren. Och förändringen har varit stor. Från att det förut funnits många små gårdar har utvecklingen gått mot färre och större gårdar.
– Från 1990-talet tills för några år sedan har det varit en tydlig expansion av gårdarna. Nio av tio gårdar har försvunnit på slättbygderna, säger forskaren Anders Wästfelt.
Finns en gräns
Men den utvecklingen har stannat av och det beror på att gårdarna inte kan bli hur stora som helst. Gränsen går omkring 600 hektar, sedan behövs ytterligare en skördetröska och det är en dyr investering för ett familjeföretag. Han ser också att en stor gård inte är rationell per automatik.
– En del gårdar minskar till och med sin areal och samtidigt ökar omsättningen. Är man för stor är det lätt att bli slarvig på vissa ytor och då minskar avkastningen. Med en mindre ytan kan man vara mer noggrann.
Olika lantbrukslösningar
Att många bönder är över 50 år och på sikt behöver sälja gården ser han inte som ett problem. Han tror att gårdarna kommer fortsätta att gå i arv, eller åtminstone att marken arrenderas och brukas. Men att, som familjen Olzén, komma in i lantbruket utifrån är ovanligt och svårt menar han.
– Men kanske får vi se mer av det i framtiden. Det kanske är början på nåt nytt inom lantbruket.
För när lantbruken stannat av i tillväxt dyker nya mönster upp. En del ser till att ha jobb vid sidan om, andra nischar sig på något ovanligt, kanske en särskild spannmålssort eller annan gröda som inte så många andra säljer. Ytterligare andra satsar på olika produkter som man förädlar själv.
– Det är en trend att diversiteten ökar. Bonden producerar inte bara spannmål eller bara kött, utan har flera ben att stå på plus att man sprider ut arbetet över året. Så gjorde bönder historiskt och nu börjar man hitta tillbaka till det, säger Anders Wästfelt.
Kunskap om jorden viktigt
Att hitta tillbaka, att ta till vara på kunskapen om en särskild plats växtförutsättningar, tror han kommer att vara viktigt i framtiden. Jorden och kunskapen om den behövs också om 200 år.
– Alla behöver alltid äta och i takt med klimatförändringarna så kommer det bli förändringar och brist på mat. Det kommer till exempel bli torka i världen som slår mot skörden eller antibiotika som inte biter och vi behöver ha beredskap för de förändringarna. Jag tror att det kommer att bli attraktivt att driva jordbruk i Sverige, men det kanske dröjer några år till.