Sven-Göran Wetterberg, kommunens samordnare mot extremism. Foto: Malin Gotlin / SVT arkiv

Kommunen om extremister: ”Når inte den som tror på det den gör”

Uppdaterad
Publicerad

Att avprogrammera personer mot sin vilja är dömt att misslyckas. Det menar samordnaren mot våldsbejakande extremism i Örebro. Istället måste man jobba förebyggande.

– En person som är involverad i en våldsbejakande miljö eller terroristmiljö och är aktiv och tror på det den gör, den når vi inte. Så är det. Det finns inga metoder för att omprogrammera människor, mot deras vilja. Det är därför det är så viktigt att jobba förebyggande, säger Sven-Göran Wetterberg, kommunens samordnare mot extremism.

”Både bra och dålig koll”

Mellan 2012 till 2015 reste flera personer från Vivalla i Örebro till Syrien och Irak för att ansluta sig till Al-Qaida-inspirerade grupper eller IS. Sedan 2015 har ingen rest eller återvänt till Örebro från dessa terroristresor.

Vilken koll har ni på de här personerna från kommunens sida?

– Vi har både bra och dålig koll. Definitionen av återvändare är ganska vid. Vi vet ganska väl vilka som kommit tillbaka, men vi vet inte om vi ska klassificera dem som IS-terrorister. Vi vet inte vad de har gjort eller vart de har varit. En del som reste tidigt kanske var borta en vecka, ska vi då säga att de är IS-terrorister? Det är svårt.

Hjälper till att öka kunskapen

Örebro kommun är tillsammans med fyra andra kommuner utsedd att skapa så kallade kunskapshus, för att samla och sprida kunskap om det förebyggande arbetet. Det gemensamma arbetet heter idag Centrum mot våldsbejakande extremism.

Lokalt har Örebro också satsat på samarbete mellan bland annat polisen, socialtjänsten och olika verksamheter inom kommunen. Allt för att öka kunskapen.

– Även om man pratat om våldsbejakande extremism ganska länge, så är vi lite tagna på sängen eller var i alla fall. Men vi är bättre rustade idag, säger Sven-Göran Wetterberg.

Svår uppgift

Att kommunerna är bättre rustade och har mer kunskap slås också fast i en ny statlig rapport från Statskontoret. Men det är i verksamheterna – skolorna, fritidshemmen, socialkontoren och föreningarna – som tecken på radikalisering ska upptäckas och motverkas. En svår uppgift medger Wetterberg eftersom tydliga tecken ofta saknas.

– Mycket av den radikalisering som sker är ju inte offentlig på våra gator och torg, utan den sker i en-till-en-relationer eller i sociala medier.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.