I maj förra året sattes två luftföroreningsmätare upp vid två olika förskolor i Örebro kommun. I snart ett år har de samlat in data och i maj ska de plockas ner för att analyseras.
– Vi börjar analysera direkt när vi tar ner dem och sedan sammanställs resultatet i en rapport som blir klar i höst, säger Ann-Christine Mannerling, enhetschef på miljömedicinska enheten vid Arbets- och miljömedicin på Region Örebro län.
Skärpta gränsvärden
WHO kom med tuffare riktlinjer för luftföroreningar 2021 och EU jobbar nu på att skärpa gränsvärdena så att de blir mer i linje med WHO. Samtidigt visar forskning att vi påverkas också vid låga halter.
– Förut trodde man att bara höga halter gav effekter. Nu vet vi att också väldigt låga nivåer kan påverka hälsan, säger professor Thomas Sandström.
Viktigt att mäta på plats
SMHI gör modellberäkningar för luftkvaliteten i Sverige, men att göra faktiska mätningar vid förskolor är också viktigt, enligt Ann-Christine Mannerling.
– Barn är extra känsliga eftersom deras luftvägar och immunförsvar är under utveckling. Och modellering kan underskatta de verkliga värdena, därför är det viktigt att mäta.
Var förskolor byggs har betydelse
Förutom att få ner luftföroreningarna är det också viktigt att kommuner planerar när det är dags att bygga nytt.
– Placera förskolorna långt från biltrafik, säger Ann-Christine Mannerling.
Luftföroreningar och barn
- Exponering för luftföroreningar tidigt i livet riskerar att ge livslånga konsekvenser för barnens fysiska och mentala utveckling.
- De vanligaste luftföroreningarna där barn vistas kommer från trafiken eller från eldning med ved. Andra viktiga källor till förorenad luft är rökning inom- och utomhus.
- När barn utsätts för luftföroreningar under lång tid kan utvecklingen av lungorna påverkas så att lungorna växer sämre samt att lungfunktionen påverkas. Utvecklingen av barnets lungor har även betydelse för hälsan senare i livet.
Källa: Naturvårdsverket
