Var tredje till varannan svensk är fysiskt inaktiv. Vi rör oss alltså för lite och skulle kunna må bättre och hålla oss friskare om vi rörde på oss mer. SVT Nyheter skickade ut en enkät till samtliga regioner i Sverige och frågade hur de använder motion på recept, FaR. Vi fick svar av fjorton regioner.
Stor spännvidd
Skillnaderna är stora mellan de som skriver ut minst och de som skriver ut mest. Och det hänger inte ihop med antal invånare per län.
- I Örebro län skrivs det till exempel ut 3 000 FaR per år, vilket är tio per tusen invånare.
- I grannlänet Östergötland, där det bor drygt 150 000 fler än i Örebro län, skrivs det bara ut 468 FaR, vilket motsvarar ett recept per tusen invånare.
- Bäst i klassen är Västernorrland där det skrivs ut 40 FaR per tusen invånare.
- I antal räknat vinner Västra Götland med sina 14 000 motionsrecept.
Att vår hälsa, eller kanske snarare ohälsa, är ett angeläget problem att ta tag i är tydligt i enkätsvaren. Flera regioner lyfter att det är ett samhällsproblem, som måste lösas av många, inte bara av vården.
Flera regioner påpekar att det finns en ekonomisk vinst av att arbeta mer förebyggande, både för vården och den enskilda individen.
Till exempel skriver Region Örebro län i sitt svar att “det är viktigt att politikerna inser vidden av problemet och vikten av att bromsa utvecklingen av ohälsosamma levnadsvanor genom att satsa på förebyggande åtgärder så att sjukdomsbördan inte ökar. “
Enkätsvar om FaR:
Bakgrund:
De flesta regioner införde FaR kring 2000, några var tidigare ute och andra lite senare. Behandlingsmetoden finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården och är evidensbaserad. Forskningsstudier har alltså visat att metoden har positiva hälsoeffekter.
FaR är ett individanpassat recept där vuxna patienter ordineras motion i förebyggande syfte eller som komplement till annan behandling. Receptet ska följas upp, precis som man följer upp annan medicinering. Flest FaR skrivs ut inom primärvården.
Regionernas angivna siffror nedan gäller antalet FaR per år i respektive region och siffrorna är deras senast tillgängliga.
Blekinge: ca 1000-1200 st
Dalarna: ca 200 st FaR-recept
Gotland: 357 st FaR-recept (varav 20 procent skrivs ut till personer under 40 år)
Halland: 1500 st FaR-recept
Jämtland-Härjedalen: 105 st FaR-recept (av dem var 15 personer under 40 år)
Jönköping: 1572 st FaR-recept (474 recept av dem var till personer, ålder från 12 år till 40 år)
Norrbotten: ca 5000 FaR-recept
Skåne: 1677 st FaR-recept (varav 25 procent skrivs ut till personer under 40 år).
Västerbotten: ca 2 500 FaR-recept per år
Västernorrland: 10 046 st FaR inom primärvården (2 200 av recepten skrevs till personer under 40 år)
Västra Götaland: 14 000 st FaR-recept
Östergötland: 468 FaR-recept
Örebro: Knappt 3000 patienter per år får FaR-recept
Kommentarer från regionen:
Blekinge:
Antalet FaR har legat konstant de senaste åren. Finns också ett mörkertal för de verksamheter som har andra dokumenattionssystem.
Dålig kondition och övervikt leder till försämrad förmåga att kunna hantera en planerad eller akut operation. Stor risk att drabbas av sjukdom, eller om man redan är drabbad så förvärras symtomen. Ökad personligt lidande och en ökad sjukdomsbörda som leder till skenande hälso- och sjukvårdskostnader.
Studier visar att fysisk aktivitet är lättare att börja med och att andra levnadsvanor blir som ringarna på vattnet. Vi behöver tänka i nya banor om vilken vård vi levererar och arbeta mer förebyggande för att hålla nere kostnaderna i hälso- och sjukvården
Dalarna:
Att befolkningen rör på sig i allt mindre i både Dalarna och Sverige får konsekvenser som inte minst blir påtagliga i hälso- och sjukvården, men problematiken bör ses som en samhällsutmaning där flera samhällsaktörer behöver samverka för att på olika sätt stimulera befolkningen till ökad fysisk aktivitet och rörelseglädje.
Gotland:
Det förskrivs för lite och är brister i uppföljning. I vården samtalas mer om fysisk aktivitet, och råd ges utöver FaR förskrivning. Nyttan av FaR är underskattad men förskrivning hindras ibland av att själva förfarandet med förskrivning anses ta tid, administrativt krävande.
Arbetet har fortsatt med i stort sett oförändrad budget. För att följa de omarbetade nu gällande riktlinjerna och att utveckla det hälsofrämjande arbetet framåt behövs mer resurser/pengar.
Halland:
Under 2018 fick drygt 1500 hallänningar FaR, en ökning med ca 85 procent från 2017. Ökningen bedöms vara resultatet av ett långsiktigt strategiskt arbete. Kunskapen och medvetenheten om metoden har förbättrats, uppföljningsstrukturen av det sjukdomsförebyggande arbetet har skärpts, utbildningen i metoden har utvecklats i samarbete med Västra Götalandsregionen, och ett utvecklingsarbete med att implementera metoden i graviditetsprocessen pågår. Den största ökningen har skett i närsjukvården men samtliga förvaltningar, dvs. även specialistsjukvården och psykiatrin, har ökat sin totala förskrivning.
FaR är en av flera viktiga åtgärder för en ökad fysisk aktivitet. En generell ökad följsamhet till de nationella riktlinjer som finns för området är viktigt att arbeta vidare med och är ett prioriterat uppdrag i Region Halland kopplat till en mer jämlik vård och hälsa.
Jämtland-Härjedalen:
Statistiken är dock inte helt tillförlitlig då den förutsätter att förskrivaren (tex läkare, fysioterapeut, sjuksköterska) har dokumenterat under rätt sökord i journalsystemet. Har man skrivit på annat ställe än vad som avses så går det inte att inhämta statistik. Troligt att fler FaR förskrivits än vad statistiken visar.
När det handlar om övervikt/ fetma så är både mat och motion essentiella faktorer för att åstadkomma viktnedgång. Förändring av en levnadsvana kan medföra att även en annan levnadsvana ändras i positiv riktning. Till exempel att ökad fysisk aktivitet även kan medföra att matbeteende förbättras.
Vi oroar oss över att övervikten bland barn ökar. Vi anser att ett hälsofrämjande arbete på samhällsnivå är nödvändigt för att motverka denna negativa trend. Vi önskar nationella satsningar på goda matvanor och fysisk aktivitet på lika sätt som man satsat på ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak).
Jönköping:
Det har visserligen ökat något, men kunde vara betydligt mer eftersom fysisk aktivitet har kraftfulla effekter på en mängd sjukdomstillstånd både för att förebygga och behandla.
Antalet läkarförskrivna recept har minskat från 950 recept år 2012 till 304 recept år 2018. Det beror på att den datajournal vi använder har försämrats, vilket gör det svårare för läkare att förskriva FaR numera, vilket är synd.
Ökad kunskap såväl bland invånare, patienter som vårdpersonal behövs om de positiva effekterna av fysisk aktivitet. Det är i högsta grad en politisk fråga och en ledningsfråga inte minst, då arbete med levnadsvanor är kostnadsbesparande och det handlar om stora belopp.
Norrbotten:
Det som är viktigast att börja med är vad person själv känner sig redo att börja förändra. Det beror ju också på vilket problem individen har. Ofta följs förändringar av matvanor och fysisk aktivitet hand i hand. Om målet är att gå ner i vikt så måste som regel matvanorna ses över och intaget minska, men ökad fysisk aktivitet hjälper till. Att gå ner i vikt genom enbart fysisk aktivitet är svårt och kräver stora doser fysisk aktivitet.
Om fler skulle ha hälsosamma levnadsvanor skulle trycket på sjukvården för dessa sjukdomar på sikt minska och resurser frigöras för sjukdomar som inte går att förebygga.
Skåne:
Trenden är sjunkande sedan 2014. Minskningen kan till stor del bero på en utfasning av målrelaterad ersättning som fanns under en tidsperiod 2013-2014, där varje registrerad FaR-förskrivning gav 500 kr till förskrivarens vårdcentral/enhet.
Sjukvården upplever att övervikt och fetma är ett problem. Det bidrar ohälsa hos individen samt till utveckling av sjukdomar såsom cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdom.
Gällande åtgärder vore det önskvärt att fler fick hjälp från hälso- och sjukvården att förändra sina levnadsvanor, men även att det preventiva arbetet skalades upp.
Stockholm: ingen siffra
Kommentar från regionen:
Det är av redovisningsskäl svårt att ange en exakt siffra på grund av känd underrapportering. Själva utfärdandet av receptet registreras inte i statstiken utan endast samtalet. Region Stockholm gjordes nästan 130 000 samtal om levnadsvanan fysisk aktivitet/inaktivitet 2017, vilket var en ökning med drygt 55 000 jämfört med 2015.
Låg fysisk aktivitet på befolkningsnivå är en stor riskfaktor för en mängd sjukdomstillstånd. Därför är arbetet med levnadsvanor och ökad fysisk aktivitet, bland annat genom förskrivning viktig verksamhet.
Västerbotten:
Vi ser att det ger effekt i till exempel Skellefteå. Där låter man barn upp till 19 år träna gratis på badhusen med ett FaR. 2018 hade badhusen över 5 000 besök av barn som tränade med FaR.
Patienter blir sjuka av sina levnadsvanor, där fysisk aktivitet och stillasittande är en av orsakerna. Många söker för stress och smärta som skulle ha kunnat förebyggas genom fysisk aktivitet.
Ungdomar slutar tidigt med organiserad träning eller börjar aldrig att delta och får på så sätt inte lära sig alfabetet av rörelser (rörelserikedom) och bygga upp sin styrka och kondition. De kommer till sjukvården med stressymptom, smärtproblematik, sömnbesvär osv.
Västernorrland:
Sjukvården kan, genom att systematiskt fråga om och erbjuda stöd till patienter med ogynnsamma levnadsvanor, göra stor skillnad för befolkningen.
En majoritet av alla patienter vill att läkare eller annan sjukvårdspersonal tar upp frågor om levnadsvanor.
Västra Götaland:
FaR-behandling ökar i slutenvården/sjukhus. Inom primärvård så ökar den kraftigt bland fysioterapeuter senaste året, men minskar på vårdcentraler framförallt på grund av att man tog bort ekonomisk ersättning för FaR.
Det vi kan mäta är när vårdgivare registrerar ”förskrivet FaR” i patientjournal. 2018 fick 14 000 patienter FaR. 13 000 av dessa inom primärvården. FaR-behandling är klart underutnyttjat inom hälso- och sjukvården. Vi skattar att 0,5 procent av listade patienter på vårdcentral erbjöds FaR under 2018. Samtidigt har vi siffror på att 35-50 procent av befolkningen är fysiskt inaktiva och 20 procent är stillasittande tio timmar per dag.
WHO (Världshälsoorganisationen) beräknar att de så kallade icke-smittsamma sjukdomarna står för 90 procent av för tidig död i Sverige. För att komma åt detta är arbetet med att förändra levnadsvanor av största vikt. Det är inte effektivt att behandla levnadsvanerelaterade sjukdomar med farmaka utan här måste hälso- och sjukvården bli bättre på att stödja människor i att till exempel öka sin fysiska aktivitet.
Östergötland:
Tyvärr så minskar det inom primärvården. Just nu är det Region Östergötlands rehaborganisationer som skriver flest FaR-recept.
Våra politiker behöver ta del av fler hälsoekonomiska beräkningar som visar på vinsterna av att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande, så att det prioriteras högre. Övriga medarbetare kan i varje patientmöte se värdet av sjukdomsförebyggande insatser och framförallt fysisk aktivitet som en viktig och värdefull kompletterande del av en behandling.
Örebro:
Antalet förskrivna FaR har varit tämligen stabil de senaste tio åren. Det är fler kvinnor än män som får ett FaR. Den absolut vanligaste orsaken till att få ett FaR är problem i rörelseorganen, men även diabetes, övervikt och fysisk inaktivitet är vanliga orsaker.
Detta är ett folkhälsoproblem och det krävs samarbete mellan Hälso- och sjukvård och andra aktörer i samhället. Det är viktigt att politikerna inser vidden av problemet och vikten av att bromsa utvecklingen av ohälsosamma levnadsvanor genom att satsa på förebyggande åtgärder så att sjukdomsbördan inte ökar.
