Rapporten, som till stor del bygger på en enkät med ukrainska flyktingar, belyser mottagandevillkoren för de som fått skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. I enkätsvaren återkommer fyra centrala punkter som ukrainarna själva upplever kraftigt påverkar deras vardag och möjligheter att integreras i det svenska samhället.

En av punkterna handlar om dagersättningen från Migrationsverket, som i dag är maximalt 71 kronor för en vuxen person. En summa som Röda korset menar akut behöver höjas för att täcka de grundläggande humanitära behoven.

– Det är ju omöjligt att leva på 71 kronor om dagen, säger Karin Ödquist Drackner, sakkunnig i frågor om asyl och migration på svenska Röda korset.

Lägst ersättning för flyktingar i Norden

Hon konstaterar att Sverige är det land i Norden som har den lägsta dagersättningen och att många ukrainska flyktingar som först kommit hit därför väljer att söka sig till andra länder med bättre villkor.

– De ser helt enkelt att möjligheterna att integreras och bygga en dräglig framtid är bättre i andra länder. Men det är också många som nämner problemen och svårigheterna av att inte ha ett personnummer, säger hon.

Lagda förslag inte tillräckliga

Regeringen har lagt fram ett förslag på en lagändring som, om det går i igenom, ska göra det möjligt för ukrainska flyktingar att få ett svenskt personnummer och bli folkbokförda i Sverige. Men Karin Ödquist Drackner konstaterar att det inte finns tid att vänta till i höst, då förslaget kan bli verklighet.

– Det löser inte de akuta behov vi ser av att till exempel höja dagersättningen, säger hon och fortsätter:

– Människor får inte vardagen att gå ihop och vi får gå in och hjälpa till. Det är inte värdigt ett land som Sverige.