Uppdraget att genomföra studien kommer från Stockholm, Göteborg och Malmö. Där har cirka 6 000 elever i årskurs nio deltagit i en enkätundersökning. Bland annat har de fått svara på frågor om de erfarit hedersproblematik och i så fall hur.
Den visar bland annat att mellan sju och nio procent av ungdomarna lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte.
– När det gäller andelen som har krav på sig att vara oskuld och avstå från potentiella kärleksrelationer tills man gifter sig, sticker Malmö ut. Där är 20 procent utsatta för oskuldsnormer, säger Sofia Strid, genusforskare vid Örebro universitet och ansvarig för den kvantitativa delstudien.
Enligt Strid visar studien att risken för hedersförtryck är större i socialt utsatta områden, i religiösa familjer och där mamman är arbetslös.
Elever söker stöd hos skolan
Enligt Rúna Baianstovu spelar en skolan en viktig roll för utsatta ungdomar när de fått svara på vart de söker hjälp.
– Den största gruppen skulle gå till skolsköterska, kurator eller lärare. Väldigt få av de 6 000 ungdomarna skulle gå till socialtjänsten. Relativt få skulle gå till polisen. Och väldigt få skulle gå till en organisation som jobbar aktivt med hedersvåld. Det här säger någonting om hur vi bör organisera hjälpinatser.
Blir ett slagträ i debatten om invandring
235 personer har också intervjuats, både de som erfarit hedersproblematik, men också personer som arbetar på myndigheter och organisationer och möter de som utsatts.
– Det går att urskilja vissa mönster från det här materialet. Hedersnormer gynnas av inneslutenhet på individ-, grupp- och samhällsnivå, säger Rúna Baianstovu, lektor i socialt arbete.
En inneslutenhet som riskerar att förstärkas.
– Det här fältet är så fruktansvärt fullt av starka åsikter. Det finns också ett jätteintresse från dem som vill stoppa integrationen. Att använda hedersrelaterat våld och förtryck som argument mot migration.