För två år sedan förändrades livet radikalt för örebroaren Mats Dahlberg. När han var ute på jobb för Radiosporten, som han jobbat för i 30 år, fick han en hjärnblödning och ramlade ihop på sitt hotellrum.
– Jag hade tur, om man nu ser det så. Jag fick min stroke innan jag fyllt 65. Hade jag fått den lite senare hade jag legat som ett kolli någonstans och det är inte ett värdigt liv, säger han.
Assistansen betyder allt
När SVT Nyheter Örebro träffar honom kör han sin regelbundna träning bakom Behrn Arena, där han går med stöd av ett räcke. Målet är att kunna gå helt själv. Personliga assistenten Jonna Sörensen finns med som stöd och hejaklack.
– Jag gör alltid 22 benböj, säger han.
En av Mats Dahlbergs assistenter har nämligen nummer 22 på tröjan när hon spelar hockey.
Assistansen har han nio timmar om dygnet, efter att han stridit i förvaltningsrätten om att åtta timmar inte räckte.
– Det betyder allt, för det innebär att jag kan leva ett någorlunda normalt liv.
Han får hjälp med att klä på sig, gå på toaletten och att laga mat – ett av Mats stora intressen förutom idrotten.
Hans förslag: Lär assistenterna rehabträning
Sport är fortfarande en stor del av Mats Dahlbergs liv och han hänger ofta på Behrn Arena när ÖSK tränar. Själv tränar han sjukgymnastik i grupp en timme i veckan, förutom den träning han gör på eget bevåg.
Hans förslag är att personliga assistenter också skulle kunna få ta del av hur sjukgymnaster lägger upp rehabiliteringsträning, för att komma runt problemet med att det finns för få fysioterapeuter.
– Så man inte sliter på deras knappa tid. Men det hänger på att man får personlig assistans.
Känner med strokedrabbade Siv
Han har följt SVTs rapportering om Siv Karlsson som fick en stroke när hon var 68. Hon får inte den rehabilitering hon efterfrågar och måste bo på ett äldreboende. Den som blir funktionshindrad efter 65-årsdagen kan nämligen inte få personlig assistans.
– Det är för jäkligt. Både hon och jag har betalat en massa skatt fram tills vi blev sjuka. Det ska ju användas till något bra och hjälpa till med rehabilitering.
– Man kan inte bara suga ut det bästa ur medborgarna, man måste också ge tillbaka i form av att man får hjälp även efter att man fyllt 65.
LSS avgör
Lagen om stöd och service, LSS, omfattar insatser för personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de har en betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
Det gäller inte om personen fyllt 65 år. Då är det äldreomsorg som gäller. Senast dagen före 65-årsdagen ska ansökan ha kommit fram till kommunen för att assistans ska kunna beviljas.
Assistansen kan sedan behållas efter 65-årsdagen, men då inte utökas med fler timmar än vad som beviljats före 65.
SVT Nyheter har kontaktat Jonas Eriksson (MP), riksdagsledamot för Örebro län i socialutskottet, för en kommentar om regelverket, men han har avböjt.
Så står det i lagen om stöd och service
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
9 b § Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om
1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller
2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.
Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år. Lag (2000:1030).