Det räcker med att titta ut genom tågfönstret för att upptäcka hur många lediga tomter det finns nära järnvägen i de stora städerna i Sverige. Men nu är en stor förändring på gång.
Byggandet i närheten av järnvägen kommer att öka kraftigt de närmaste åren, visar SVT:s granskning.
SVT Play: Se hela inslaget här
SVT har frågat landets 15 största kommuner – av dem uppger 13 att det finns konkreta planer på att bygga nära spåren.
– Det är väldigt bra lägen. Folk vill ju bo och jobba nära järnvägsstationen, säger Björn Sundin (S), kommunalråd i Örebro, en av alla de kommuner där det nu finns stora planer på att bygga på tomter längs järnvägen.
45 000 nya hem
Det kommer att bli mängder av nya kontor och butiker i de stora städerna. De kommuner som har räknat hur många som ska arbeta nära järnvägen uppger att totalt över 63.000 personer kommer att jobba i bland annat butiker och kontor nära järnvägen.
Men eftersom flera kommuner istället har valt att ange hur stor kvadratmeteryta som byggs är den verkliga siffran mycket högre, troligen närmare 90.000 personer.
LÄS MER: Så vill städerna bygga nära järnvägen där du bor
Det kommer också bli många nya bostadshus. Bara de större projekt som kommunerna uppger för SVT handlar tillsammans om mer än 45.000 nya bostäder nära järnvägen.
– Jag tycker att det är väldigt bra att man försöker bygga nära järnvägen. Det är väldigt viktigt att man utnyttjar de bra kollektivtrafiklägen vi har, så att fler människor kan komma nära dem. Men det finns förstås dilemman med buller och så, säger bostadsminister Peter Eriksson (MP).
”Det är allvarligt”
Tidigare har riksdagen lättat på bullerkraven för byggen av mindre lägenheter och nu finns en enighet över blockgränsen att göra det möjligt att bygga i ännu lite bullrigare lägen.
– Jag tycker att det är väldigt oroande att man har lättat på de här bullerreglerna samtidigt som man vet att buller ger negativa hälseffekter, säger Anita Gidlöf Gunnarsson vid arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Hon har under lång tid arbetat med frågan om hur människor påverkas av buller och är inte ensam i sin oro. En beräkning som nyligen gjorts på uppdrag av Trafikverket visar att ungefär 500 svenskar dör varje år till följd av trafikbuller. Då räknas både vägar och järnvägar in.
Vallar ska minska oljud
Störd sömn och ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar är några av problemen som bullret för med sig.
– Det är allvarligt att vi ska tillåta att människor utsätts för de här höga ljudnivåerna i sin boendemiljö, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.
Det är stor skillnad på hur kroppen mår av buller på jobbet och när man vilar. Det betyder att kontor eller butiker närmast spåren kan faktiskt vara en god lösning ur bullersynpunkt.
De kan fungera som en skyddande skärm för bostadshus, på samma sätt som idag bygger plank eller vallar för att minska ljudet från tågen.
Städer där väldigt många kan bo
I Örebro tror kommunalrådet att vyn från tågfönstret kommer att se mycket annorlunda ut om tio år, både i hans egen hemstad och landets andra större städer. Och han hoppas att de nya husen kommer att minska bullret i resten av städerna.
– Jag tror att det kommer att vara väldigt mycket bebyggt och det tror jag är väldigt bra, för då kommer vi inte att störas så mycket av bullret, säger Björn Sundin (S).
”Vi kan bygga täta städer”
Samtidigt innebär det också en möjlighet att få plats med alla de människor som flyttar till städerna och gör att det i dag både är bostadsbrist och svårt att få tag på bra kontorslokaler på många håll.
– Vi kan bygga täta städer, där väldigt många människor kan bo och det är bra, säger Björn Sundin (S).
Så här har vi gjort undersökningen
Landets 15 största kommuner har fått svara på enkätfrågor om vilka konkreta planer det finns på att bygga nära järnvägen.
Flera uppger att det finns fler projekt på gång än de som de uppgett i enkäten. Siffran över 45 000 planerade bostäder är alltså lågt tilltagen.
I ett fall är området så stort att det går in en mindre grannkommun. Det handlar om Hagastaden mellan Stockholm och Solna, där hela området har räknats in.
Några av kommunerna har valt att inte svara. I flera av dem har uppgifterna gått att få fram på annat sätt. Vi har då tittat på kartor och sett på planerade byggen inom 150 meter från spåren.
Två av landets femton största kommuner saknas i redovisningen. I Eskilstuna har vi inte fått fram några uppgifter om planerade byggen i järnvägsnära lägen. I Linköping finns flera projekt på promenadavstånd från järnvägen, men lite för långt bort från spårområdet för att räknas in i den här undersökningen.