2017 behandlades 83 patienter – eller 39 per 100 000 invånare. Det placerar regionen i botten vid en jämförelse med övriga i landet.
– Vi har i Örebro län under 2018 haft en satsning på påtagligt ökade resurser för ECT-behandling, som kommer ge fullt utslag under 2019, säger Axel Nordenskjöld, som också är överläkare i Örebro. Ekonomiska prioriteringar kan påverka i vilken utsträckning behandlingen finns tillgänglig. Sjukhusen behöver bland annat ha tillgång till narkosläkare och psykiatrisjuksköterska för att kunna utföra elbehandling.
SVT Nyheter Örebro har tidigare rapporterat att två av tre enheter som kan ge behandlingen lagts ner i länet under de senaste åren. Resultatet är att knappt hälften av alla behandlingar kan genomföras.
– Behovet av ECT varierar eftersom det är en akut behandling. Det hjälper inte att ha lediga platser vid andra tidpunkter, utan behandlingen måste kunna ges när patienten behöver den som mest, säger Axel Nordenskjöld till Nyhetsbyrån Siren.
– Alla landsting är överens om att ECT ska ges, men i vilket skede man väljer det framför exempelvis läkemedelsbehandling kan variera, säger han till Nyhetsbyrån Siren.
Så fungerar ECT
- ECT står för elektrokonvulsiv behandling (electroconvulsive therapy) och kallas ibland även elchocksbehandling.
- Strömpulsar som skickas genom hjärnan framkallar ett krampanfall hos den nedsövda patienten, vilket får olika biologiska effekter.
- Bland annat stimuleras cellåterväxten i hjärnan, vilken kan ha försämrats av depressionen.
- Biverkningar som brukar nämnas i sammanhanget är minnesproblem.
- Enligt Socialstyrelsen är det dock inte belagt om problemen orsakas av behandlingen eller ska kopplas till depressionen.
- Myndigheten rekommenderar därför noggrann uppföljning av ECT-patienter.