– I vårt metodrum har vi stora möjligheter att jobba praktiskt. Framgångsfaktorn är ett samarbete mellan vårdlärarna och svensklärarna, säger hon.
Följ med in in Birgittaskolans metodrum där eleverna kan öva på dockor i naturlig storlek – i videon ovan.
I höst blir svenskakraven på studenter högre
Från och med i höst ställs högre krav på svenskkunskaper hos studenterna på vårdutbildningarna. Då plockas svenska på gymnasienivå in som en obligatorisk kurs i den nationella yrkesutbildningen för vårdbiträden.
Tidigare har det varit en rekommendation från Skolverket att svenska ska finnas med i vårdbiträdesutbildningen på gymnasienivå – men nu blir det obligatoriskt för de utbildningar som vill ingå i det ”nationella yrkespaketet”.
Ändå är det fortfarande upp till varje huvudman att utforma utbildningen som de vill. En kommun eller region kan alltså bestämma sig för att svenska inte behöver ingå i vårdbiträdesutbildningen när man upphandlar utbildningen från privata skolor eller ger kommunala skolor i uppdrag att ordna utbildningen. Men då uppnår eleverna inte ett fullt ”yrkespaket” och det kan leda till att de inte får jobb på en annan ort.
Skolverket har även föreslagit att det ska finnas ett enklare alternativ för dem som har svårt att klara gymnasiesvenskan på vårdbiträdesutbildningen. Förslaget är en kurs som heter vårdsvenska, där man lär sig svenska som man har nytta av inom äldreomsorgen. Men det förslaget har ännu inte gått igenom utan är ute på remiss där andra aktörer får tycka till.
De nya nationella yrkespaketen för vårdbiträden och undersköterskor börjar gälla den 1 juli i år.
Källor: Skolverket och Birgittaskolan