– Det finns ju en viss machokultur, det gör det. Det värderas lite bättre att man är en sån som kan lägga ner ungdomarna, berättar Gunilla Söderholm, behandlingsassistent på ungdomshemmet Tysslinge.
Hon arbetar med ungdomar som samhället inte klarat av att hjälpa. De behöver inte ha begått brott, men de bedöms ofta vara farliga för sig själv eller andra och de behöver mycket stöd för att få ett bättre liv.
Hon ser hur bristen på kompetent personal blir ett allt mer akut problem i takt med den kraftiga utbyggnaden av ungdomsvården. Det vilar ett stort ansvar på att personalen kan hantera sin rätt att använda sina ”särskilda befogenheter” som att hålla fast eller isolera ungdomar.
– Vi jobbar under paragrafer och lagar, vi är en statlig institution och vi finansieras med skattepengar. Det är jätteviktigt att veta vad det handlar om, med säkerhet och allting.
Många saknar rätt utbildning
SVT har kunnat visa att bara 57 procent av alla behandlingsassistenter har rätt utbildning. Istället tar man in ofta personer med bakgrund som dörrvakt eller inom kampsport.
– Det stämmer ju! Jag vill verkligen säga att jag har flera kollegor med den bakgrunden och de fungerar hur bra som helst. Men om vi hamnar i någon sorts värdering av muskler jämfört med social kompetens då är vi väldigt illa ute, säger Gunilla Söderholm.
Hon anser att det behöver finnas en mix av personal.
– Det kan självklart inte bara vara femtioåriga damer som jobbar en helg. Om det händer något så behöver vi någon som kan ta i med lite hårdare tag. Men det viktigaste är ju hur vi förebygger att våldsamma situationer inte uppstår. Och jag tycker att vi har ett bra arbete med det på Tysslinge där jag jobbar, säger hon.
Flera anställda har reagerat
Efter SVT:s granskning är det flera anställda inom Statens institutionsstyrelse som har hört av sig och vill berätta om bristen på kompetens.
”Vissa i personalen tycker utbildning är löjligt” skriver en person i ett mejl.
”Det är som en fritidsgård” skriver en annan.