– Det är i princip så många fältarkeologer som finns i hela Sverige idag. Eventuellt måste vi ta in utländsk kompetens för att täcka upp behovet, säger Magnus Djerfsten, kulturmiljöansvarig på Trafikverket, i ett pressmeddelande.
Utgrävningarna kommer dessutom att skapa andra arbeten än de rent arkeologiska. Det kommer också att behövas en massa annan infrastruktur som byggbodar, grävmaskiner och dumprar.
Stor efterfrågan på lokala resurser
– Efterfrågan på lokala resurser kommer att vara stor. Det märkte vi tydligt för några år sedan vid bygget av väg och järnväg mellan Motala och Mjölby. Ibland var det svårt att få tag i tillräckligt mycket maskiner.
Trafikverket hoppas på att det kan utbildas fler nya arkeologer som kan hjälpa till med det stora arbetet som kommer att behövas.
En förhoppning är också att studerande arkeologer skulle kunna ha sina grävutbildningar ute på fältet i samband med bygget av ostlänken, för att minska den stora arbetsbördan som projektet innebär.
– Det är lämningar som sträcker sig ända från stenåldern fram till historisk tid. Det är många stora gravfält från järnåldern som man behöver gå igenom, säger arkeologen Fredrik Molin.