– Jag tror att vi ganska snabbt skulle få matbrist vid en större katastrof där matproduktionen begränsas och där tycker jag att vi måste vara tydligare om vilken nivå vi ska ha i samhället, säger Jenny Knuthammar, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Östergötland.
– Nu har vi rivit ner allting under tio års tid och nu är hela samhället rätt så yrvaket inför beredskapsproblematiken, säg LRF:s ordförande i Östergötland, Peter Borring.
– Vi är ganska lite garderade. Jag tror att många tror att bara telefonerna fungerar så händer inget, säger kostchefen i Motala kommun Margaretha af Trolle.
Inga matlager i beredskap
Om Sverige skulle drabbas av krig eller andra katastrofer så fanns det, till för inte så länge sedan, stora mängder mat, till exempel konserver och torrmat i beredskapslager runt om i landet. I dag finns det inget kvar av det.
– I dag finns det inte kvar någonting. Det finns inte några riktiga krav på det, säger Jenny Knuthammar, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Östergötland.
Bondekritik
När det handlar om beredskapen för en livsmedelskris i landet så är de största producenterna av mat, bönderna, mycket kritiska.
– De som jobbar med beredskapsfrågorna ute i kommunerna har ju inte ens en inventering och koll på hur mycket mat som produceras i kommunerna och var det har producerats, säger Peter Borring, LRF:s ordförande i Östergötland.
– Någon form av beredskap måste vi ha och framför allt måste vi klara av en tillverkning av mat, säger Jenny Knuthammar, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Östergötland.
– Varje kommun, tycker jag, måste göra ett avtal med livsmedelsleverantörer och handelskedjor att vid en bristsituation ha företräde för en viss volym mat. Hittills har jag inte sett att någon kommun har en en sådan förhandling och avtal, säger Peter Borring.
Se bilder från 1980-talets beredskapslager i videon ovan.