I faktarutan här nedanför hittar du målnummer och en beskrivning av de vägledande domarna.
SVT Nyheter har fått fram nya siffror som visar att många personer med en funktionsnedsättning blir av med sin ersättning från Försäkringskassan.
Det handlar dels om aktivitetsersättningen som man kan få när man är 19-29 år. Det handlar även om sjukersättningen som man måste ansöka om när man fyller 30 år.
Det här är nya siffror som Försäkringskassan inte tidigare har redovisat offentligt.
Nästan inga avslag före 2015
Ingeborg Watz Forslund, som är områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, bekräftar den bilden.
– Tidigare, innan 2015, så hade vi nästan inga avslag alls, säger hon.
De siffror som SVT har fått fram visar att antalet personer som får blir av med sin aktivitetsersättning har tredubblats på två år, mellan 2016 och 2018. Varken lagstiftningen eller rättspraxis har förändrats och kan alltså inte förklara ökningen. Det handlar istället om ett förändrat arbetssätt hos Försäkringskassan
– Vi har jobbat mycket med våra utredningar och det har också lett till fler avslag.
Ändrade utredningarna
För några år sedan förändrade Försäkringskassan utredningarna av dem som ansöker om aktivitets- och sjukersättning. Det syns tydligt i statistiken att det skedde en kraftig ökning av avslagen då, kring 2017. Det här innebar också att många människor hamnade utanför ersättningssystemet.
Känner du till problematiken att så många mår dåligt av det här?
– Jag känner till den problematiken och det är mycket tråkigt, säger Ingeborg Watz Forslund.
Blir helt utan inkomst
SVT Nyheters gransking visar att många som förlorat sin ersättning från Försäkringskassan istället tvingas söka socialbidrag. Det blir svårt för en del som har en funktionsnedsättning eftersom man inte får ha några sparade pengar. Man måste dessutom ansöka socialbidrag varje månad och lämna in kvitton och kunna redvisa vad man har köpt.
Här finns hela granskningen och 800 berättelser från dem som berörs av det här.
Här finns en dokumentär som visar hela vår granskning från februari i år.
Föräldrar tvingas försörja vuxna barn
För att få socialbidrag måste man stå till arbetsmarknadens förfogande och kunna visa att man har sökt olika jobb. För en person med till exempel en utvecklingsstörning, som har en daglig verksamhet, kan det här vara väldigt svårt. Det är därför inte ovanligt att anhöriga får försörja sina vuxna barn med en funktionsnedsättning. Det här kan också leda till att personen måste avsluta en fungerande daglig verksamhet och istället blir sittande passiv hemma.
”Vissa hamnar hos försörjningsstöd”
Men Ingeborg Wats Forslund anser inte att det behöver vara fel att Försäkringskassan bollar över personer med en funktionsnedsättning till socialtjänsten.
– Jag skulle vilja säga så här, att utifrån hur lagen ser ut kring aktivitetsersättningen så kan det ju vara så att vissa behöver hamna hos försörjningsstöd.
”Färre avslag”
Men under det senaste året har det kommit två nya domar som gäller aktivitets- och sjukersättningen. En dom kom i november 2018 och en dom kom nyligen, i oktober 2019. Och där får Försäkringskassan bakläxa.
– De kommer nog få effekten att det blir något färre avslag, säger Ingeborg Watz Forslund.
I faktarutan här nedanför hittar du målnummer och en beskrivning av de vägledande domarna.
Tidigare har Försäkringskassan enbart tittat på vad en person kan utföra för arbetsuppgifter. Man hänvisar funktionsnedsatta till arbeten som inte finns på riktigt, med omfattande handledning och anpassningar. Men domstolarna slår fast att det måste finnas en rimlighet i bedömningen. En arbetsgivare måste vara villig att betala för de här arbetsuppgifterna också, anser domstolarna.
Så det ska vara ett jobb som finns på riktigt?
– Det ska finnas en rimlighet, men det är fortfarande så att arbetet behöver inte finnas här och nu.
Dessutom slår domarna fast att en person som har daglig verksamhet inte automatiskt ska anses kunna utföra samma arbetsuppgift som anställd.
– Det är väldigt tydligt att daglig verksamhet inte ska ses som att man har en arbetsförmåga och kan försörja sig själv.
Ingen ska hamna mellan stolarna
Försäkringskassan har nu nyligen fått ett regeringsuppdrag som innebär att de ska se till att människor inte hamnar mellan stolarna. Det handlar om dem som får avslag när de ansöker om aktivitetsersättning.
– Vi ska tillsammans med kommun och arbetsförmedling göra det bästa för att lotsa så att individen inte individen hamnar mellan stolarna, säger Ingeborg Watz Forslund.
Vad skulle du vilja ändra i det här systemet så att det blir bra för individen?
– Jag tror vi behöver säkerställa system som går in i varandra. Förrsäkringskassan, kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver jobba tillsammans. Vi har olika lagstiftning och olika uppdrag. Men vi behöver sy ihop det här.
Överlappar inte systemen idag?
– Inte helt och hållet.
Behövs det en ändring av regler och lagar?
– Det återstår att se. Vi får se vad domarna innebär först.
Två nya rättsfall som ändrar bedömningarna:
De två domarna som ökar möjligheten att få aktivitetsersättning och sjukersättning är:
Kammarrätten i Jönköpings dom den 20 november 2018 i mål nr 2629-2630-17
Högsta förvaltningsrättens dom den 11 oktober 2019 i mål nr 707-19
Även om du tidigare har fått avslag från Försäkringskassan har du rätt att göra en helt ny ansökan, utifrån det nya rättsläget och de nya domarna. Då kan du hänvisa till de här domarna i din ansökan och ange de här målnumren.
Enligt Försäkringskassans ”domsnytt” innebär den första domen:
”I domen förtydligas att förmågan att delta i insatsen daglig verksamhet enligt LSS inte kan jämställas med en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Att personen deltar i en sådan insats kan därmed inte användas som stöd för att det finns en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. domen har betydelse för handläggningen av både aktivitetsersättning och sjukersättning när det gäller bedömningen av arbetsförmåga.”
Enligt Försäkringskassans ”domsnytt” innebär den andra domen:
Det räcker inte med att personer kan utföra arbetsuppgifter utan personen behöver utföra arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att någon annan är villig att betala för dem. Det ska vara realistiskt att personen ska kunna erbjudas ett anpassat arbete/en subventionerad anställning. Huruvida personen faktiskt kan erbjudas ett sådant arbete ska därmed inte påverka bedömningen. Daglig verksamhet är inte att betrakta som arbete.
Aktivitetsersättning och försörjningstöd
Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.
Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.
För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.
När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.
Försörjningstöd, eller socialbidrag som det hette tidigare, ska vara en tillfällig lösning. Det är till för människor som kan ta ett vanligt jobb, men som för tillfället behöver extra stöd. För att få försörjningsstöd måste man söka jobb och ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Försörjningsstöd är alltså inte till för personer med en funktionsnedsättning som har en daglig verksamhet.