– Ett beslut om registrering innebär inte att Kammarkollegiet tar ställning till trossamfundet på annat sätt än att det uppfyller lagens krav, säger Jan Sterner på Kammarkollegiet.

I kraven ingår att syftet ska vara religiös gemenskap och att samfundet ska ordna gudstjänst, vilket enligt lagen även kan innebära bön och meditation. Det ska också finnas stadgar som beskriver verksamheten och hur beslut fattas. Samfundet måste ha ett eget unikt namn som inte får strida mot ”exempelvis goda seder eller allmän ordning.”

Se TV-inslag: Följ med på de asatroendes vårblot

130-tal registrerade

Varför ska man då registrera sitt samfund hos Kammarkollegiet?

– Det största motivet idag är att man får ett namnskydd och kan få hjälp av Skatteverket att ta in medlemsavgiften på skatten, säger Jan Sterner.

En registrering krävs också om man vill söka statligt stöd till sin verksamhet.

Cirka 130 samfund

I Sverige finns idag ett 130-tal registrerade religiösa samfund, utöver Svenska Kyrkan.

– Just nu ser vi fler ansökningar från ortodoxa kyrkor, säger Jan Sterner.

Det har också kommit ansökningar från afrikanska kyrkor och muslimska samfund.

Det finns, enligt Kammarkollegiet, tre registrerade asasamfund: Nordiska Asa-samfundet, Samfundet för Nordisk Sed och Samfälligheten för Nordisk Sed.