Coronapandemin satte fingret på ett dilemma som har diskuterats länge inom äldreomsorgen: Att många som vill jobba med äldre har ett annat modersmål än svenska – samtidigt som jobbet ställer allt högre krav på goda svenskkunskaper.

– Och det är här jag tänker att arbetsgivarna har ett större ansvar att organisera om. Man behöver jobba mer med att stödja medarbetare, till exempel med språkstödjare och vidareutbildningar. Man kanske också behöver jobba mer i team och hjälpas åt med arbetsuppgifter, säger Katarina Mattsson.

Hon är HR-strateg i Linköpings kommun, och är också processledare i vård- och omsorgscollege i Linköping. Det är ett forum där företrädare för vårdboenden och vårdutbildningar kan mötas och diskutera.

Nu finns pengarna för att hitta lösningar

– Där har de här frågorna diskuterats länge, men tidigare har vi inte haft så mycket lösningar – för pengarna har inte funnits. Och nu plötsligt så har det dykt upp medel så att vi kan verkligen köra igång, säger Katarina Mattson.

Det är statliga pengar som nu kommer till kommunerna för att kommunerna ska kunna vidareutbilda sin personal.

– Under 2021 får Linköping 47 miljoner kronor. Det är en ofantligt stor peng, säger Katarina Mattsson, och berättar om några av satsningarna som pengarna ska gå till:

– I Linköping finns flera utbildningspaket. De som inte är undersköterskor, men ändå har grundläggande behörighet, kan nu ansöka om att utbilda sig på arbetstid. Vi har också kompletterande utbildningar, bland annat en dokumentationsutbildning med fokus på språk.

I videon ovanför artikeln berättar bland annat verksamhetschefen Robert Szasz vad han tycker är lösningen på dilemmat.