– Tidigare är det mest under vintern som vi sett fågeldöd på grund av fågelinfluensa. Men det här fenomenet vi ser nu är helt nytt, säger Björn Olsen, professor på Uppsala universitet.
Varken myndigheter eller forskare vet varför.
Många kolonihäckande fåglar i Sverige och Europa lever precis på gränsen till vad de klarar av.
– Och risken är att det inte heller på sikt blir någon högre immunitet i fågelgrupperna, eftersom de fåglararter som drabbats är väldigt känsliga för den här typen av influensavirus.
Fågelinfluensan kan slå ut hela fågelarter
– Och dessutom kommer allt som lever av kadavren, t ex havsörn och en del vråkar att drabbas. Rovfåglar är extremt känsliga för det här viruset, de dör, säger Björn Olsen.
Stora och Lilla Karlsö
– Hur många tusen fåglar som dött vet vi inte, facit får vi först om ett år när de återvänder till häckningen på Karlsöarna, säger forskaren Olof Olsson på Stockholm Resilience Centre och Uppsala universitet.
Hör Björn Olsen om vad som snabbt måste göras. Och Olof Olsson om utsikterna för fågelkolonierna på Stora och Lilla Karlsö, i videon ovan.
Inget beslut om att stänga in tamfjäderfän
Jordbruksverket har just nu täta kontakter med SVA och även möten med länsstyrelser, eftersom risken för smitta är förhöjd på Gotland och andra platser.
– Just nu bedömer vi ändå att risken för att få in smittan hos tamfjäderfän är lägre, än under senaste vinterns och vårens fågelinfluensasäsong, säger Jenny Kanerva Eriksson, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
– Att stänga in har också en negativ inverkan med trängsel och inget dagsljus.
Alkorna på Stora och Lilla Karlsö
Den absoluta huvudelen av Östersjöns sillgrisslor och tordmular häckar på Stora och Lilla Karlsö.
Ca 30 000 par sillgrisslor och ca 15 000 par tordmular, plus deras ungar och en del ungfåglar från tidigare år. Sammanlagt vistas över 100 000 fåglar på och runt öarna, när de är som flest under häckningen.
Honorna lägger ett ägg om året.