När man är 19-29 år och har en funktionsnedsättning kan man få ekonomiskt stöd. Det kallas aktivitetsersättning. Men först måste man bevisa att man inte kan jobba heltid, till exempel med läkarintyg.

Försäkringskassan har fått upprepad kritik för att man ställer för höga krav när det gäller den här bevisningen, bland annat i en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som kom i december förra året.

Lagen ska skrivas om

SVT Nyheter Öst publicerade i somras en granskning som visade att hela 23 procent av de beslut som överklagades till domstol ändrades. I vissa domstolar underkändes uppemot hälften av Försäkringskassans beslut om aktivitetsersättning.

Och nu anser en statlig utredare att själva lagtexten måste skrivas om – för att komma till rätta med det här.

– Syftet är att det ska bli tydligare vilka beviskrav som gäller, säger Samuel Engblom som har utrett aktivitets- och sjukersättningen på uppdrag av regeringen.

För höga beviskrav

Enligt honom finns det brister i Försäkringskassans handläggning.

– Bristerna vi har sett är att man tycks använda olika beviskrav. I vissa fall beviskrav som är högre än vad som är tanken när man läser lagens förarbeten. Därför vill vi förtydliga genom att skriva in beviskraven i lagen, säger Samuel Engblom.

Beviskrav av normalgraden

Förslaget innebär att det ska vara ”sannolikt” att man inte har arbetsförmåga, ett beviskrav av normalgraden. Man ska alltså inte behöva ”styrka” nedsatt arbetsförmåga, som Försäkringskassan har skrivit i flera beslut.