Elisabet Leitet, forensiker hos NFC. Foto: SVT

Forensiker: ”Spännande att följa vad som händer”

Uppdaterad
Publicerad

I fjol fick den svenska polisen klartecken från Datainspektionen att använda ansiktsigenkänning mot signalementregistret. Nu på onsdag förväntas EU-kommissionen besluta att införa regleringar för tekniken. Det finns åsikter om att ansiktsigenkänning på offentliga platser kan vara kränkande för den personliga integriteten.

Under våren 2019 genomfördes ett pilotprojekt av NFC, Nationellt forensiskt centrum.

– Det slog väl ut. I 80 ärenden hittade vi en potentiell kandidat i 25 procent av fallen. Det betyder att det gett personer att kika vidare på, säger forensikern Elisabet Leitet.

Linköping

Väntar på IT-system

I den svenska modellen ska sedan en manuell analys genomföras. Trots att tekniken alltså ger goda resultat i polisutredningar så väntas EU-kommissionen införa regleringar på onsdag.

Ansiktsigenkänningen skulle lanserats i landet under våren, men arbetet är ännu inte igång eftersom man väntar på ett IT-system.

– Prognosen nu är i maj, eller i vart fall under 2020.

”Mycket rykten”

Redan idag används ansiktsigenkänning för till exempel gränskontroller. Leitet tror därför inte att alla användningsområden kommer att förbjudas.

– Det ska bli spännande att följa vad som händer på onsdag. Det har varit mycket rykten. Den typen av teknik vi tänkt oss använda ska inte blandas ihop med ansiktsigenkänning live.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Linköping

Mer i ämnet