Det kommer en helt nyligen publicerad forskningsrapport fram till, där äldreomsorgen i sju västländer jämförs.
De äldre är sällan kapabla att välja i den valfrihet som finns i Sverige.
Man för ju inte äldreomsorg i ett läge i livet när man har resurser, kraft och ork att kolla runt på hemsidor och broschyrer för att välja det bästa alternativet, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och den som ansvarat för den svenska delen av undersökningen.
- När hemtjänsten kommer vill man kunna välja att gå ut i stället om solen skiner istället för att duscha. Eller om det varit en bra dag när den äldre klarat att duscha själv och då få kläderna tvättade istället. Det är den valfriheten man vill ha, valfriheten att få välja innehåll i hjälpen. Det är viktigare än att kunna välja vilken utförare som kommer.
Ingen kvalitéhöjning
För ett par år sedan blev det stort rabalder när hon ingick i en forskargrupp om äldreomsorg som anlitats av svenskt näringslivs studieförbund SNS. Det för att forskargruppen kom fram till en slutsats som SNS blev upprörd över – att det inte gick att visa att trettio års privatisering höjt kvalién inom äldreomsorgen.
Nu är hon ansvarig för den svenska delen av en internationell forskning där universitet från Sverige, Danmark, Norge Finland, USA, Kanada och Australien deltagit – och där resultatet blev likartat. I en internationell jämförelse kan ingen kvalitéhöjning påvisas:
– Vi har inte hittat någonting som visar på att den skulle var bättre i Sverige och Finland, där man har mycket mer privat äldreomsorg, än i Danmark och Norge där en mindre del av äldreomsorgen sköts i privat regi, säger Marta Szebehely. Det är framför allt Norge som valt en annan väg.
Få bolag
Forskarna har snarare upptäckt att Sverige utmärker sig i sällskapet:
– Det finns inget annat land där så stor andel av det privata äldreboendet ligger på så få bolag – närmare bestämt Carema och Attendo.
Argumenten för 20-30 år sedan när privatiseringen började var att en konkurrensutsatt äldreomsorg skulle leda till lägre priser, högre kvalitet och effektivare metoder.
– Det finns ingenting som tyder på att de målen uppnåtts, säger Marta Szebehely.
I jämförelsen mellan de sju länderna framgår att det finns tydliga belägg för ett samband mellan lägre personaltärhet och försämrad kvalité i de tre engelskspråkiga länderna. Fler trycksår och vanligare med undernäring är resultatet där.
I svensk forskning finns inga sådana samband. Å andra sidan är de data som finns inte helt pålitliga. Till exempel är de privata bolagen duktigare på att ta fram dagsaktuella vårdplaner och riskbeskrivningar för just fall, undernäring och trycksår.
Men det finns inga uppgifter om det i sin tur leder till att fallen eller trycksåren är färre där.
Byråkratisk kontrollapparat
Vad rapporten konstaterar är att i USA och Kanada har kontrollapparaten vuxit till byråkratiska monster med hundratals standardiserade regler som ska följas.
– I delstaten Ontario i Kanada finns t ex en regel om att alla tandborstar måste märkas med ägarens namn, berättar Marta Szebehely. Det sedan man någon gång förväxlat tandborstar. Alla dessa hundratals regler har kommit till efter olika vårdskandaler.
– Problemet att en sådan detaljrikedom – som alla kan mätas – är att missa det som är viktigt i omsorgen. fortsätter hon. Omsorg är ett möte mellan personal och äldre som i grunden är väldigt privat och svårt att få insyn i och än svårare att mäta.
Kontinuitet viktigt
Forskningen är ense om att om de äldre själva får välja vad som är allra viktigast handlar det om tre saker: Flexibilitet – att få påverka innehållet i omsorgen. Kontinuitet: att få omges med samma personer och att personalen kan ta sig tid.
– Så att det inte känns som om en blixt just farit genom rummet, säger Marts Szebehely.
– Svenska studier visar att privata vårdbolag har lägre bemanning än kommunala och allra lägst har de vårdbolag som drivs av riskkapitalbolag, berättar hon. Samtidigt är det självklart skillnad hur många man är på en avdelning. Det går inte att bedriva lika bra omsorg med en anställd på tio äldre jämfört med tre anställda.
Det finns fler områden där framför allt de stora privata bolagen inte lever upp till de äldres kvalitetskrav.
– Det är inte bara personaltätheten som minskar när privata vårdbolag tar över, säger Marta Szebehely. Också antalet fast anställda minskar och timanställda ökar. Där är skillnaden särskilt stor inom hemtjänsten, men det finns också på äldreboenden. Eftersom kontinuitet och timanställda rimmar illa med varandra så är det också ett problem.
Ojämlikt
De flesta äldre är i för dåligt skick för att klara av att orientera sig i valfriheten enligt rapporten. Bara fyra procent gör aktiva val.
– Steget är för stort säger Marta Szebehely. Man vet vad man har, men inte vad man får och tänk om jag måste bta tillbaka?
– Man vill ju inte få svaret att man får väl byta utförare, fortsätter hon, för det är inte att ta gamla och sköra människors kritik på allvar.
Valfriheten innebär också en risk för ojämlikhet visar brittisk forskning. Den som är stark, välutbildad och har har råd eller har driftiga anhöriga, kan leta upp ett bra privat alternativ, där man också via RUT kan köpa tilläggstjänster som extra städning och på så vis för en riktigt bra omsorg.
Entydig slutsats
Men den brittiska forskningen visar att de flertalet istället blir förlorare och att deras boenden eller hemtjänst blir sämre.
– Eftersom de flesta finner det för svårt att byta riskerar verksamheterna att försämras när medelklassens vassa armbågar försvinner, berättar Marta Szebehely. Argumenten för valfrihet att den får sämre verksamheter att försvinna när de gamla ”röstar med fötterna” fungerar inte här.
Forskarrapportens slutsats är entydig.
– Vi behöver inte skämmas för vår äldreomsorg, säger Marta Szebehely. I en internationell jämförelse är den bra, men kan bli bättre. Genom att ta reda på vad brukarna, deras anhöriga och personal tycker kan man göra den bättre.
– Det har man valt att göra mer i Norge, fortsätter hon, snarare än att göra de äldre till kunder och förlita sig på att marknadskrafterna ska förbättra äldreomsorgen.