Luftkvaliteten i Visby har varit diskuterad sedan man började mätningarna för flera år sedan. Framförallt är det nivåerna av de små partiklarna som kallas PM10 som sticker ut. Visby ligger högst i landet och passerar med råge det normvärde (max 35 dygn) som finns. Här överskreds värdet under 46 dygn förra året. Det är framförallt på vårkanten, februari till april då vädret blir torrare som partiklar från grus som använts i halkbekämpning virvlar runt.
Kritik från föräldrar
Kritik har under våren kommit från bland annat föräldrar vid Polhemsskolan. Därför har regionen sänkt hastigheten utanför skolan och man dammsuger upp grus från vägarna istället för att borsta upp det. Andreas Unger (M), regionråd, menar också att partiklar kan komma från vägarna utanför Visby när kalkdamm fastnar på bilarna och förs in mot staden.
– För något år sedan fick vi gnäll från Nynäshamn eftersom de såg kalkpartiklar på vägen tre kilometer från hamnen där Gotlandsfärjan lägger till. Och de har ingen kalk i halkbekämpningen överhuvudtaget. Så vi ser ju att vi drar med oss det här in till tätorten med bilarna.
Hastighetssänkning från 50 till 40
Ett förslag finns nu att sänka hastigheten i Visby från 50 till 40 kilometer i timmen. På så sätt hoppas man att färre partiklar från kalkbeläggningen i vägen rivs upp, men också att detta kan få fler personer att välja att köra runt Visby i stället för igenom.
– Det skulle förvåna mig mycket om vi inte sänker hastigheten till 40 i hela Visby.
Men att införa dubbdäcksförbud eller att halkbekämpa med salt är inte aktuellt i nuläget.
– Dubbdäcksförbud är väl en av de sista åtgärderna vi vill göra. Att salta är också något vi vill undvika, men ju mer vi tittar på det ju närmare kommer vi den tanken att det är den halkbekämpningen vi behöver jobba med i Visby, säger Andreas Unger.
I klippet svarar Andreas Unger (M) på vad som redan gjorts och vad som planeras i framtiden.
Fakta om partiklar i luften
I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar. Partiklarna kommer från flera källor.
Två vanliga mått på partiklar som finns i stadsluft är PM2,5 och PM10. Förenklat ger dessa mått massan av partiklar i luften som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer i diameter.
När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.
Partiklar uppstår från flera olika källor. En del av dessa är antropogena såsom vedeldning och dubbdäcksslitage och andra är naturliga som till exempel havsvågor och ökendamm.
De större partiklarna (PM10) bildas framförallt via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck.
Källa: Naturvårdsverket