– Det är glädjande med så många häckningar, men nu när vall och raps ska slås finns det en uppenbar risk att honan och ungar dukar under, säger Annika Forsslund som arbetar med hotade arter på Länsstyrelsen.
Tolv par = många
Det är knappast någon aktivitet kring boet den här tiden då honan ruvar, men om ett ängshökspar setts vid flera tillfällen under maj kan det tyda på en häckning.
– Därför vill vi komma i kontakt med lantbrukare som misstänker att de har en ängshökshäckning på gång i åkern, säger Annika Forsslund.
I dagsläget finns det omkring 12 häckande par på ön. Som lantbrukare kan man få ersättning för merarbete och förlorad gröda.
Fridlyst som ger ersättning
Ängshöken är fridlyst och skyddad av EU-lagstiftning. Denna smäckra rovfågel som gärna jagar över åkrar och betesmarker är starkt hotad.
Vanligtvis häckar ängshöken i agmyrar, men på senare år har den allt oftare valt åkrar i stället.
50 x 50 meter räcker
– Flyger en ängshökshona upp framför traktorn är det viktigt att avbryta för då är boet mycket nära. Man kan fortsätta slå grödan i en annan del av fältet. Normalt räcker det med att en ruta på 50 x 50 m (0,25 ha) sparas runt boet, säger Annika Forsslund.
Ängshöken gynnas av ett aktivt odlings- och beteslandskap och har ökat på Gotland. Men det finns också många olika hot mot arten. Långsiktigt behövs det stora, sammanhängande, öppna områden med låga buskar eller ag.
Ängshök och åker
Om du ser en ängshök i din åker finns det tre viktiga saker att göra:
Stanna, backa, ringa
Ängshöken är en ovanlig rovfågel som främst finns på Öland där den häckar i tokbuskage på Stora alvaret och i agkärr på norra Öland.
Efter en kraftig minskning i början av 2000-talet gav Naturvårdsverket Länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för ängshökens bevarande.
Så känner du igen en ängshök:
Ängshöken är en gracil, långvingad rovfågel. Honan är brun med ett lysande vitt band på ovansidan av stjärten. Hanen är gråvit och svart. Karakteristiska dubbla, mörka tvärbanden på vingarnas undersida. Vingarnas ovansida har svarta vingspetsar.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar