– Man kollade sig i spegeln dygnet runt. Det var verkligen bara mat och vad man väger, hur många steg man tog. Allt kretsade kring att röra sig hela tiden, säger Julia som berättar att hon kunde ligga i sängen och göra situps.
SVT Nyheter har tidigare berättat om att fler barn söker hjälp för ätstörningar, det visar den årliga barnrapporten från Bris.
– Det känns som det är vanligare. Idealen är väldigt sjuka, alltså det ska vara smalt, nätt och med skönhetsoperationer.
Ideal på sociala medier
Det är också så lättillgängligt med tanke på sociala medier, fortsätter Julia.
– Det första du gör på morgonen är att ta upp din telefon och kolla Instagram eller Facebook, det är väldigt hetsigt. Jag kan inte gå in och scrolla igenom alla tjejer, om vad och hur mycket de äter eller hur mycket de tränar. Det är en riktig trigger även i dag, fast jag är frisk, säger Julia.
Vad ska man göra som anhörig eller vän?
– Minsta lilla tendens till att någon börjar kritisera sin kropp. Lyssna och fråga hur personen mår. Ta det på allvar och var ihärdig. säger Julia.
Blev inlagd
För Julia var sjukdomen en kamp och hon beskriver tiden som ätstörd som väldigt mörk. Hon blev inlagd i tre veckor, men direkt efter utskrivningen började hon återigen svälta sig själv. När hon kom ut från inläggningen gick hon ner till 35 kilo. Hon fick gå på invägningar och läkarkontroller som visade att hennes hjärta slog allt långsammare.
– Då blev jag för första gången rädd. Jag trodde jag skulle dö, säger hon.
Hur kom du till insikt om att du var sjuk?
– Jag fick mycket hjälp från en personlig tränare och hans fru. De hittade mig på gå-bandet på gymmet. De tog tag i mig och sa att du får inte vara här om vi inte får hjälpa dig. De visade ren fakta, det här ska du äta, så här mycket ska du väga. Fakta blev räddningen och hjälpte mig att se vad som var friskt.
Varför är du så öppen med din ätstörning?
– Just för att jag tror att jag hade behövt det. Det var så nertystat, svårt att prata om. Det låg liksom en skam över det, det är inget jag önskar någon annan, säger Julia.
Här kan du få hjälp
Om du under 18 kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där du bor.
Om du är vuxen kan du boka en tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller hos din företagshälsovård. Du som är upp till 20–25 kan också kontakta en ungdomsmottagning.
Inom regionerna finns speciella ätstörningsmottagningar. På vissa av dem behöver du få en remiss från elevhälsa eller vårdcentral, på andra kan du själv ta kontakt.
Du kan få hjälp med var du kan söka vård genom att ringa 1177.
Det finns också olika föreningar som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Till exempel Frisk och Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) eller föreningen Shedo, som är specialiserad på både ätstörningar och självskadebeteende.
Källa: Vårdguiden, 1177.se (TT)
