– Det här ett fantastiskt verktyg för att lösa de absolut grövsta brotten, säger kriminalkommissarie Jan Staaf. Foto: TT/ Gorm Kallestad/NTB/ Stefan Jerrevång

Kalla fall-poliser hoppas på släktforskning

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill se mer biometri i brottsutredningar. Dna-släktforskning står i fokus när iskalla mordutredningar kan få nytt liv – men ett annat förslag pekas ut som avgörande.

– Bred topsning kommer i längden att vara en viktigare framgångsfaktor, säger kalla fall-polisen Mikael Nyqvist.

Dubbelmord i Linköping kunde lösas

I oktober 2020 dömdes en 37-årig man för det då 16 år gamla dubbelmordet på åttaårige Mohamad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson i Linköping.

Dubbelmordet i Linköping

Genombrottet kom när polisen – inspirerade av hur amerikansk polis efter många år grep den så kallade ”Golden state-mördaren” – tog hjälp av en genealog och fick träff på mördarens dna-profil i en släktforskningsdatabas.

– Det fanns väldigt många utredningsgrupper ute i landet som hade ärenden snarlika vårt och som hoppades få göra samma sak, säger kriminalkommissarie Jan Staaf som ledde utredningen i Linköping.

Kalla fall-grupperna – som tillsammans ansvarar för närmare 800 olösta mord – gnuggade händerna, men metoden ansågs strida mot lagen och efter pilotprojektet i Linköping blev det stopp.

Lagändringar

I juli lade regeringen fram nya lagförslag som skulle innebära grönt ljus från och med nästa sommar. Efterlängtat, säger Jan Staaf.

– Som vi har sett är det här ett fantastiskt verktyg för att lösa de absolut grövsta brotten, säger Jan Staaf.

Läs mer om dubbelmordet i Linköping här

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dubbelmordet i Linköping

Mer i ämnet