Kustbevakningen räknar i år med ett underskott på 133 miljoner kronor. Därför har man ansökt om ökade anslag från regeringen för att klara sina kostnader. Om Kustbevakningen inte får besked om en budgetförstärkning i vårbudgeten så måste man dra ned på verksamheten redan innan sommaren i år.

Buffert slut

Kustbevakningen har under flera år gått med underskott och samtidigt haft ett besparingskrav på sig från regeringen. Man har haft en buffert av pengar som man använt för att att klara underskotten under åren, men nu är den bufferten slut.

Om nu inte nya pengar kommer in, så innebär det stora konsekvenser för en stor del av verksamheten som den ser ut idag.

Drastiska neddragningar

Kustbevakningens analys av läget är att man måste minska närvaron till sjöss med cirka 30-40 procent. Antalet befattningar skulle behövas minskas med cirka 20 procent. Främst är det personal i Karlskrona, Nyköping, Göteborg, Stockholm och Härnösand som skulle komma att beröras.

Och mer än en tredjedel av antalet kuststationer – från 25 till 15 – skulle vara i farozonen och komma att läggas ner.

Varsel till sommaren

Dessutom befaras insatstiderna för att rädda liv och miljö att bli längre och förmågan att upptäcka oljeutsläpp kraftigt minska.

– Innehållet i vårändringsbudgeten och vårpropositionen blir en viktig signal för Kustbevakningen. Om inte anslaget ökar med det vi begärt, kommer åtgärder att behöva vidtas redan före sommaren. Varsel av personal, en minskning av antalet fartyg och nedläggning av stationer kommer att bli verklighet, säger Judith Melin, generaldirektör på Kustbevakningen, i en kommentar.

Köpt plan och fartyg

Underskottet beror dels på ökade personal- och underhållskostnader, och dels på att man de senaste åren köpt in nya plan och fartyg. Lånen man tagit för dessa inköp har börjat kosta först nu.

Regeringen har tidigare inte givit myndigheten ökade anslag för dessa kostnadsökningar, vilket delvis kan bero på den buffert man tidigare haft.