Tullverket har idag inte någon fast bemanning på Gotland, utan gränskontrollen sker i samverkan mellan polis och Kustbevakningen. Kustbevakningen genomför också regelbunda kontroller av farligt gods på färjorna till och från Gotland.

”Att inte Kustbevakningen finns baserad på ön skulle även kunna få påverkan på en ökad (organiserad) brottslighet med maritim anknytningen”, skriver regiondirektör Per Lindeskog och beredskapschef Christer Stoltz.

Svårare vid oljeutsläpp

En annan farhåga är att möjligheterna att bekämpa oljeutsläpp runt Gotland vid en fartygsolycka skulle minska avsevärt.

Med tanke på att sjöfarten på Östersjön stadigt ökar och att huvuddelen av trafiken passerar den gotländska kusten anser regionen att det snarare borde finnas skäl att öka antalet Gotlandsbaserade miljöskyddsfartyg till två stycken, ett på vardera sida om ön.

”Betydande konsekvenser”

”Ett större oljeutsläpp skulle få betydande konsekvenser för såväl djur som natur, men även turistnäringen riskerar att drabbas vid ett omfattande oljeutsläpp. Kustbevakningens närvaro och resurser på Gotland är i detta sammanhang oerhört betydelsefulla då det gäller förmågan att snabbt kunna göra en miljöräddningsinsats till sjöss (och kustnära) om olyckan/krisen skulle vara framme”, skriver Lindeskog och Stoltz.

40 arbetstillfällen

Region Gotland bedömer sig inte ha resurser eller ansvar att utföra de uppgifter som Kustbevakningen har i och runt de gotländska farvattnen, framför allt när det gäller miljöräddningstjänst till sjöss.

Dessutom skulle nedskärningarna innebära att drygt 40 arbetstillfällen på Gotland går förlorade, enligt regionen.

Miljonunderskott

Kustbevakningen räknar i år med ett underskott på 133 miljoner kronor, vilket gjort att man ansökt om ökade anslag från regeringen.

Om Kustbevakningen inte får besked om en budgetförstärkning i vårbudgeten så måste man dra ned på verksamheten redan innan sommaren.

Läs mer om detta i artikeln nedan.