Pjäsen kretsar kring frågor som rasism, sociala skillnader och mänskliga rättigheter och tar bland annat utgångspunkt i upploppen i Husby. Målgruppen är skolelever från 15 år och uppåt.

– Vi tar oss an det här och berättar en historia om Husbybränderna ur vårt perspektiv som inte är den normativa blicken och det blir att omkullkasta en etablerad bild av vad som hände i Husby för över ett år sedan. Och det upplevs som provocerande av många, säger regissören tillika en av manusförfattarna Nasim Aghili till SVT.

Hot och påhopp

När föreställningen spelades i Linköping under hösten utsattes skådespelarna vid flera tillfällen för hot från publiken.

– Det har klottrats hakkors och andra rasistiska saker. Publiken – inte bara unga utan även vuxna – har betett sig hotfullt och aggressivt. Det har även kastats pennor på skådespelarna, säger Nasim Aghili till Östnytt.

Tidigare har Ung Scen Öst tvingats ställa in vissa föreställningar på grund av oroligheterna och man tillsatte också pedagoger för att lugna stämningen.

Ohållbart för skådespelarna

Men nu väljer man alltså att inte låta pjäsen gå upp även i Norrköping som det var tänkt.

Situationen för skådespelarna har blivit ohållbar.

– Det här är jätteallvarligt. Det är viktigt att inse att det inte går att göra en föreställning om strukturell rasism i Sverige och Östergötland i dag utan att göra ett grundläggande förarbete om just strukturell rasism, säger Nasim Aghili.

”Rasismen har normaliserats”

Hon menar bland annat att skolor behöver ha en handlingsplan mot rasisim.

– Vi har förstått att det finns skolor som har väldigt mycket problem med rasism utan att erkänna det. Det finns ett stort problem i att inte ens kunna diskutera den här problematiken.

Nasim Aghili vill bredda perspektivet och påpekar att det här inte bara handlar om en inställd föreställning.

– Det handlar om strömningar i samhället. Rasismen har normaliserats och det får vi nu se konsekvenserna av, säger hon.

Aghili: Vill inte erkänna att den finns

– Att då göra en föreställning som handlar om strukturell rasism, att det finns överallt och att vi erkänner att det finns: det kan vara väldigt provocerande. För samtidigt som rasismen har normaliserats så vägrar vi i Sverige erkänna att det finns rasism.