En del i regeringens förslag handlar om möjligheten att få DNA som lämnas in till databaser för släktforskning för att utreda mord och grova våldtäkter.
– Det skulle betyda väldigt, väldigt mycket. För det här visar sig vara ett väldigt kraftfullt verktyg, säger Jan Staaf, utredningsledare grova brott hos polisen.
Dubbelmordet i Linköping 2004
Han ledde utredningen kring det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004 som löstes med hjälp av DNA från en amerikansk släktdatabas. Sedan satte Integritetsskyddsmyndigheten stopp för metoden då de ansåg att metoden var olaglig.
Mordutredningar kan vara väldigt tidsödande och Staaf anser också att det är ekonomiskt försvarbart om processen kan skyndas på.
– Det här är välkommet för allt och alla. Om vi hittat en serievåldstäktsman kan denne hindras från att begå nya brott och orsaka lidande.
Används ofta i USA
Linköpingsfallet var det första i både Europa och Sverige. I USA har DNA från släktdatabaser använts mer frekvent.
– 2020 använde man det i ett misshandelsärende vilket ledde till ett ramaskri. Numera måste därför den som lämnar DNAför släktforskning göra ett aktiv val och godkänna om DNA:t får användas av rättsvårdande myndigheter.
Mer om varför Jan Staaf gillar regeringsförslaget hör du i videon ovan.
Regeringens förslag:
- Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
- Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
- Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
- Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.
- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
