Charlotte Cederbom är geosamordnare på Norrköpings kommun. Vi ses ute på Klingaområdet i utkanten av Norrköping. Här ska det byggas ett nytt industriområde och schaktmassor är det ingen brist på. Runt 90.000 kubikmeter ska tas om hand på olika sätt.

– Vi har haft jättemycket schaktmassor under lång tid och vi har hanterat detta i enskilda projekt, berättar Charlotte Cederbom.

Bättre utnyttjande av materialet

Nu vill kommunen öppna speciella platser, noder, där massor från ett projekt kan lagras och senare användas i ett annat projekt.

Idag händer det ofta att schaktmassor går till deponi. Det handlar ofta om att massorna inte var användbara i det befintliga projektet, men kanske behövs just den typen av massor i ett annat projekt någon månad senare.

Just i Klingaområdet så används stora delar av massorna i det egna arbetet. Materialet sorteras i åtminstone tre olika typer. En del klassas som matjord medan annat material är stadigt nog för att till exempel användas vid vägbyggen. Slutligen finns lösare massor som duger till att göra bullervallar av. Än så länge handlar det om att lägga ner vatten och avlopp och bygga det nya industriområdets vägar och gator.

En högaktuell fråga

Eftersom järnvägsprojektet Ostlänken är på gång så väntas mycket mer schaktmassor i Östergtöland. Till det ska läggas Norrköpings kommuns egna byggprojekt.

– Det finns många aktörer som ser affärsmöjligheter om vi tar ett helhetstag kring detta. Om vi planerar och gör en gemensam insats (kommun, byggherrar och entreprenörer, red:s anm.) så kommer förmodligen fler att kunna tjäna på det på lång sikt, säger Charlotte Cederbom.

Hör henne berätta mer om hur schaktmassor kan användas på ett bättre sätt.