– Det är framför allt efter den så kallade spanske kyrktjuvens härjningar i de svenska kyrkorna som de fått upp ögonen för att säkerheten måste stärkas, säger Lars Korsell, forsknings- och utredningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Den spanske kyrktjuven reste runt i Sverige i flera omgångar från mitten av 1990-talet och stal medeltida föremål. Bland annat tog han föremål från kyrkorna i Tidersrum och Rönö i Östergötland. Många av föremålen hann mannen sälja vidare och många föremål hittades i tjuvens bostad på Teneriffa. Han har dömts flera gånger för stöld och smuggling, senast förra året.

Låser fast föremål

Dessa stöldvågor och andra har lett till att Svenska kyrkan under de senaste fem åren satsat omkring 300 miljoner kronor på olika säkerhetsåtgärder i och kring kyrkorna.

– Vi har bland annat satsat på låsbara montrar, satt fast skulpturer bättre så att man inte bara ska kunna bära bort dem. Vi har försökt göra församlingarna medvetna om att de ska hålla koll och vi stödjer stiften så att de ska kunna förebygga brott, säger Markus Dahlberg, enhetschef på kyrkokansliet.

Dessutom pågår ett stort arbete med inventering och dokumentation.

– Vi tar i dag bilder på föremålen. Det innebär att det blir lättare att efterlysa och lättare att identifiera föremål som försvinner, säger Markus Dahlberg.

Stölder i kyrkor minskar

Det förbättrade säkerhetstänket tycks ha fått effekt. Antalet anmälda stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar har under de senaste åtta åren minskat, enligt statistik från Brå – från 640 år 2007 till 400 stölder förra året.

– Förr visste man inte vad som var värdefullt i kyrkorna, man kunde låsa in moderna billiga ljusstakar, men låta barockljusstakar från 1600-talet stå framme. Det var en dålig säkerhet i kyrkorna. I dag har man bättre rutiner för dokumentation och säkerheten har höjts, säger Lars Korsell.

Hittills i år har 153 stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar anmälts.