Sven-Erik Alhem Foto: Stig-Åke Jönsson / TT

Dubbelmordet: Tidsbestämt straff möjligt först 2028

Uppdaterad
Publicerad

Ett erkännande från en mördare kan vara ett sätt att i framtiden framstå i bättre dager vid en ansökan om att omvandla livstidsstraffet till ett tidsbestämt straff. Men sannolikheten att 24-åringen som begick dubbelmorden i Mantorp får tidsbestämming är låg, menar tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

En ansökan om tidsbestämning kan lämnas in först om tio år. Den sammanlagda strafftiden får dock inte vara kortare än 18 år.

– Det finns ju mördare som drabbas av samvetsnöd, som inte står ut med det de gjort och därför erkänner i efterhand. Det kan alltså vara ett uppriktigt erkännande, säger Brottsofferjouren Sveriges ordförande Sven-Erik Alhem.

Dubbelmordet i Mantorp

Han berättar också att ett erkännande är viktigt för de anhöriga till brottsoffer. De plågas ofta av frågan: Varför?

– Men sedan kvarstår ju frågan om man kan lita på uppgifterna? Är det tillförlitliga eller är erkännandet opportunt; för att få en bättre situation om det ansöks om tidsbestämt straff.

”Minimal rättslig betydelse”

Den dömde dubbelmördaren har till polisen uppgett att ett av skälen till erkännandet är att ge de anhöriga till offren mer klarhet i händelserna vid mordtillfället.

Sven-Erik Alhem anser dock att den rättsliga betydelsen är minimal eftersom 24-åringen nekade under rättegången.

– Enligt min uppfattning är det uteslutet att han under överskådlig tid skulle få tidsbestämt straff. Det absolut viktigaste är samhällsskyddsaspekten. Det här var mord som begicks under bestialiska former.

Sorgen rörs upp igen

Enligt Alhem är ansökningarna om tidsbestämning jobbiga för anhöriga till mordoffer. Media lyfter åter upp fallen och det rör upp sorgen igen.

– Min inställning är att det är för tidigt med ansökan redan efter 10 år, det borde vara 15. Och sedan borde inte nya ansökningar få göras varje år därefter, utan med två eller tre års mellanrum.

– Jag får många reaktioner från anhöriga till mordoffer som anser att ansökningarna är stötande. De har själva ett livslångt lidande.

– Han kommer aldrig någonsin ut – det är för osäkert ur samhällsskyddssynpunkt, anser Sven-Erik Alhem.

Omvandling till tidsbestämt straff

Efter att ha avtjänat minst tio år av straffet kan den dömde ansöka om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt. Om tingsrätten går med på ansökan, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än 18 år, som är det längsta tidsbegränsade straff som kan dömas ut i Sverige.

Alla beslut om att omvandla livstidsstraff till tidsbestämt straff avgörs i Örebro tingsrätt. Kriminalvården och Rättsmedicinalverket yttrar sig bland annat om hur den dömde skött sig under strafftiden respektive risken för återfall i grov brottslighet.

För den som får livstidsstraffet omvandlat till tidsbestämt straff, gäller samma regler som för övriga fängelsedömda. Till exempel när det gäller villkorlig frigivning.

Källa: Kriminalvården

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dubbelmordet i Mantorp

Mer i ämnet