– Jag tycker det är förfärligt. Vi har ett system där man kan straffas för att man föds med vissa svårigheter, säger psykologen Bo Hejlskov Elvén som handleder personal inom den statliga institutionsvården, SiS.
Personalen på SiS-hemmen har särskilda befogenheter där de till exempel har rätt att låsa in en person, hålla fast den, förbjuda telefonsamtal och att genomsöka kläder. Hemmen är till för behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem.
”Dålig prognos”
Enligt Bo Hejlskov Elvén är barn med med särskilda behov mer känsliga för miljön runtomkring dem än andra. Därför är det dåligt för dem att hamna på SiS-hem.
– Att låsa in ett sådant barn och använda en metod som innebär att vi använder våld mot barn betyder att de får mycket sämre miljö. Och det innebär en väldigt dålig prognos för dem.
Nytt fenomen
Enligt Statens institutionsstyrelse placeras också allt yngre barn på ungdomshemmen. Förra året var ett barn inte mer än åtta år.
Psykologen Cecilia Kallenberg har varit verksam inom SiS i 25 år:
– Det är skamligt att vi inte kunnat erbjuda ett omhändertagande anpassat efter barnens ålder. Våra verksamheter överhuvudtaget riskerar att också traumatisera, fast vi vill hjälpa.
”Fungerat hyggligt bra”
Men Jan-Eric Josefsson, verksamhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse, tycker att det än så länge fungerat ”hyggligt bra” med de yngre barnen.
– Men skulle det här bli en stadigvarande trend kan jag se vissa bekymmer. Det är nämligen så att lagstiftningen inte har någon lägsta nivå och rent teoretiskt skulle vi kunna få ännu yngre barn till oss och det vet jag inte om vi är riktigt rustade för, säger han.
Ungdomsvården är egentligen heller inte rustad för att ta hand om barn med psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser.
– Jag är tveksam till om det är vårt uppdrag, säger Jan-Eric Josefsson.