• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: Foto: SVT och Björn Holmberg

Två inriktningar inom 30-talets nazism

Uppdaterad
Publicerad

Johan Perwe är historiker, journalist och författare. Han är just nu tjänstledig från sitt arbete på Forum för levande historia för att kunna ägna mer tid åt sitt skrivande. Perwe har bland annat skrivit om nazismen i Norrköping. 

Några generella slutsatser om nazismens utbredning i Sverige går inte att dra, men enligt honom så fanns det grovt sett två läger hos den Svenska nazismen. Dels ett som lockade unga, utsatta arbetare, dels ett annat som vände sig mot mer högutbildade.

Vänsterinriktat

– Det parti som var röststarkast, Nationalsocialistiska arbetarpartiet NSAP, gick ju väldigt mycket framåt i Norrköping som var en arbetarstad. Där fanns arbetslösa ungdomar, underbetalda arbetare, studenter som kände sig utanför systemet. Den typen av personer drogs till det här partiet, berättar Johan Perwe. 

Norrköping

Enligt honom så hade NSAP dragningar åt vänster.

– Det var inte som man tänker att nazism är lika med konservatism, fascism och höger. Utan det fanns vänstertankar i den tidiga 30-tals nazismen.

Antisemitismen

En annan gren var det som kunde kallas överklassnazister som ofta sympatiserade med Sveriges Nationella Förbund.

– Där fanns makthavare i lokalsamhället helt enkelt. De kanske inte alltid var medlemmar men de supportade i hemlighet med pengar. 

Men visste folk som röstade och var medlemmar i de nazistiska partierna och organisationerna vad det var för något de stöttade? Enligt Perwe så såg det olika ut med den saken. Antisemitismen fanns till exempel med i alla dessa partier, men den fanns också som ett allmänt brus i hela samhället.

– 1933-34, om man är lite naiv, kan man kanske tänka att folk tyckte att nazismen hade någon ungdomskraft och var framåtsyftande och något bra. Men med Nürnberglagarna 1935 (två lagar som juridiskt och socialt skilde judar från icke-judar i Tyskland red. anm.) om man inte insåg då, då var man ju helt avstängd från världen skulle jag vilja säga. 

”Leder till hat och utanförskap”

Johan Perwe tycker att det är bra att det skrivs om nazismen på lokal nivå. Det finns lärdomar att dra från de gamla arkiven.

– Vi lever i ett samhälle där polariseringen har ökat och det finns ett ”vi och de”-tänk. Vissa av dessa grupperingar i Europa och Sverige vädrar morgonluft. Ser vi tillbaks på historien så kan vi faktiskt se att det här leder inte till någonting gott – det leder till hat och utanförskap.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Norrköping

Mer i ämnet