NCH publicerade nyligen en kartläggning inom området. Den visar att det krävs ny lagstiftning för att förhindra bortföranden.
Sedan den 1 juli 2020 kan socialtjänsten ansöka om utreseförbud om det finns påtaglig risk att ett barn förs utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympning.
Men detta behöver kunna tillämpas vid fler tillfällen som till exempel när pojkar förs utomlands på så kallade uppfostringsresor.
Hör utredare Maria Elowsson berätta om vilka problem som finns i dag i klippet ovan.
Vad är utreseförbud
Det är socialtjänsten som ansöker till förvaltningsrätten om utreseförbud – där det finns en påtaglig risk att ett barn förs utomlands eller lämnar Sverige för att ingå äktenskap eller könsstympas.
Förvaltningsrätten beslutar om utreseförbud
Tillfälligt utreseförbud
Socialtjänsten bedömer att utreseförbud behövs och att man inte kan invänta förvaltningsrättens beslut på grund av risken att barnet förs utomlands eller lämnar Sverige.
Socialnämnden fattar beslut om tillfälligt utreseförbud. Inom en vecka skickas beslut till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten bedömer om beslutet ska avslås eller fastställas.
Källa: Socialtjänsten
KARTLÄGGNING AV BORTFÖRDA PERSONER I EN HEDERSKONTEXT
Antal kända fall av bortföranden 2022:
- 159 personer, varav 39 % pojkar och män.
- 139 minderåriga (89 %)
- 8 mellan 18 och 20 år (5%)
- 10 över 20 år (6 %)
Kartläggningen bygger på en enkätstudie. Av Sveriges 290 kommuner är det drygt hälften av socialförvaltningarna som svarat.
Källa: Kartläggning av bortförda personer i en hederskontext 2022. Nationellt Centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.