Hon säger att åklagare enligt direktiv från Högsta domstolen ska yrka på utvisning även om det till exempel finns en väpnad konflikt i hemlandet, eftersom det är något som kan ändras längre fram.  

– Vi har ju en skyldighet att yrka på utvisning om det finns förutsättningar för det. Och sedan blir det en senare fråga så att säga om straffet kan verkställas. 

Frustrerande för gränspolisen

Både den förra S-regeringen och den nuvarande M-ledda regeringen har arbetat för att fler brott än i dag ska leda till utvisning.

Samtidigt finns det en rad länder som är svåra att utvisa till, vilket gör att dömda brottslingar blir kvar i Sverige trots att de skulle ha lämnat landet efter fängelsestraffet.  

– Det är frustrerande för oss och jag tror också att det kan uppfattas som otroligt frustrerande ute i samhället, att vi inte får det resultatet som vi vill. Men för att vi också ska lyckas i vårt jobb så är det så många olika parter som är involverade för att vi ska lyckas, säger Cajsa Velden, gränspolischef på Noa.

Relationerna till andra länder

Både Liselott Herschend och Cajsa Velden lyfter relationerna till mottagarländerna som viktiga för att deras arbete ska få det resultat som är tänkt. Till exempel blir det problem om en person själv motsätter sig utvisning.

– Man kan förstå att det uppfattas som stötande. Men det är mottagarlandet som bestämmer förutsättningarna för att ta emot sina medborgare. Det kräver att Sverige kommer överens med andra länder i större utsträckning än vad man gör i dag, säger Liselott Herschend.